Resning till nackdel för den tilltalade - En analys av resningsinstitutet i ljuset av NJA 2022 s. 424

Sammanfattning: Resning är ett av de extraordinära rättsmedlen som finns i svensk processrätt och är att se som ett undantagsfall till huvudregeln om att domstolars avgörande, som vunnit laga kraft, förblir orubbade. När ett mål beviljas resning blir det föremål för en ny domstolsprövning och det kan ske antingen till fördel eller nackdel för den tilltalade. Uppsatsen redogör för de motiv som ligger bakom det moderna resningsinstitutet och vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för att resning ska beviljas. De intressen som resningsinstitutet utgår ifrån är orubblighetsprincipen, det vill säga att en dom inte ska rubbas, och sanningsprincipen, vikten av materiellt riktiga domar. Beroende på om det är fråga om resning till den tilltalades för- eller nackdel skiljer sig avvägningen åt mellan de två motstående intressena. Uppsatsen avgränsar sig till institutet resning till nackdel för den tilltalade och fokuserar särskilt på resningsgrunden nytillkomna omständigheter eller bevis. När det gäller resning till den tilltalades nackdel betonar förarbetena att det ska tillämpas strängt och kännetecknas av en utpräglad undantagskaraktär. Att resning innebär ett undantag har också medfört att när ett sådant mål har beviljats resning, har även allmänhetens uppmärksamhet blivit stor. Under sommaren 2022 beviljade Högsta domstolen resning i ett 26 år gammalt fall. Bakgrunden till fallet är sådan att den 23 november 1996 försvann 16-åriga Malin i Husum. Det var först ett halvår senare som Malin påträffades avliden. I tingsrätten dömdes den 18-årige tilltalade för mordet men kom att frias av hovrätten. Fallet har haft stor medial uppmärksamhet och misstankarna mot den tilltalade kvarstod länge. Efter upptäckten av ny bevisning i målet 2021 ansökte riksåklagaren om resning som beviljades sommaren 2022. Efter den nya prövningen i hovrätten fastslog domstolen den tilltalades skuld och han dömdes, 26 år senare, för mordet på Malin. NJA 2022 s. 424, Malinfallet, öppnar upp för en diskussion huruvida omständigheterna i målet är av det slaget att det kan påverka den framtida rättsutvecklingen. Resningsbeslutet visar på att orubblighetsprincipen inte är så stark som doktrinen och rättspraxis stadgar.