Sociala medier och finansmarknaden : En kvantitativ studie om hur sociala medier påverkar investeringsbeslut på den svenska finansmarknaden

Sammanfattning: Att förvalta sina tillgångar på bästa sätt för att få så hög avkastning som möjligt är alla investerares mål. Småsparare som inte besitter kunskap kan enkelt bränna sig vid investeringar. En enkel väg är därför att kika på hur andra investerar sina pengar för att sedan göra likadant. Där kommer sociala medier in och är en lättillgänglig plattform för alla att ta del av. Särskilt den yngre generationen som tillbringar större delen av sitt liv i den digitala världen. Tidigare studier visar att det är en stor risk att förlora pengar om småsparare investerar på tips från sociala medier. Därav syftar denna uppsats till att undersöka huruvida småsparare på den svenska marknaden använder sig av sociala medier som grund vid investeringsbeslut. Den teoretiska referensramen i studien utgår från den effektiva marknadshypotesen som ligger till grund för stor del av den forskning som finns inom ekonomi och menar på att människan är rationell när det kommer till investeringsbeslut. Detta har på senare år utmanats av beteendeekonomiska teorier som menar på att människan påverkas av psykologiska faktorer och inte alltid är rationella. Dessa psykologiska faktorer utgör grunden för vår studie. Metoden som använts i denna uppsats är en kvantitativ metod där datamaterialet inhämtas via en enkätundersökning. Enkäten gjordes via Google Forms och Sunet Survey och delades sedan via sociala medier och massutskick via Högskolan i Borås. Totalt sett fick enkäten 257 svar, efter borttagning av felaktiga och ofullständiga svar fanns 249 svar kvar. Enkäten undersökte först olika variabler som exempelvis kön, ålder och utbildning för att kunna ställa det emot deras användning av sociala medier och investeringsvanor. Enkäten var helt anonym och vid utskick följdes de etiska riktlinjerna för att generera så hög reliabilitet och validitet som möjligt. Resultatet från enkäten presenteras med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-2-tester. Därefter analyseras resultatet med hjälp av de tre hypoteserna som formulerats. Resultatet visar att småsparare blir påverkade av psykologiska faktorer och inte alltid agerar rationellt.