Skiljer sig inställningen till övervakning mellan generationer? : En kvantitativ studie om inställning till statlig övervakning och ålder.

Sammanfattning: Övervakning har länge varit ett aktuellt ämne både i samhället och i sociologisk forskning, ofta i debatt mellan säkerhet genom övervakning kontra integritetsfrågor. Således syftar denna uppsats till att undersöka den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning 2016 med hjälp av frågeställningarna: Vilken var den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning år 2016 jämfört med resultat från 2023? Hur ser sambandet mellan vilken generation individen tillhör och deras inställning till statlig övervakning ut, kontrollerat för inställning till yttrandefrihet, förtroende för staten, antal utbildningsår samt kön? Uppsatsen har sin utgångspunkt i teori om risksamhället utifrån Ulrich Beck och Anthony Giddens, vilka bidrar med en förståelse för det moderna samhällets uppbyggnad av risker och riskbedömning som kan bidra med förståelse för debatten kring övervakning. David Lyon beskriver ett övervakningssamhälle där informationsutbyte, kameraövervakning med mera blivit normaliserat, vilket kan ses i dagens samhälle. Tidigare studier har undersökt inställning till övervakning utifrån en rad olika faktorer, exempelvis generation, yttrandefrihet, förtroende för staten. Data från den svenska delen av ISSP-undersökningen på ämnet den offentliga sektorn från 2016 har använts för att pröva tre hypoteser genom medelvärdesjämförelser och linjära regressioner. En fjärde hypotes jämför några av resultaten från 2016 med resultat från 2023 genom konfidensintervall. Resultat från regressionsanalyserna visar inte på några signifikanta samband mellan generation, yttrandefrihet, förtroende för staten men då kön inkluderas som kontrollvariabel framkommer att det finns en interaktion mellan yttrandefrihet och kön. Män som värnar om yttrandefrihet och att få uttrycka “extrema” åsikter verkar därmed mindre villiga att bli övervakade, detsamma verkar inte gälla för kvinnor. Jämförelsen av konfidensintervallen visar att en större andel av respondenterna från 2023 är statistiskt signifikant mer positiva till övervakningsåtgärder jämfört med 2016. Vidare kan det vara betydelsefullt för framtida forskning att lägga fokus på genus och attityder snarare än sociodemografiska variabler i studier på området övervakning.