Den internationella skatterättens Robin Hood - En rättsvetenskaplig studie av OECD:s och EU-kommissionens förslag på beskattning av den digitala ekonomin

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad EU-kommissionens och OECD:s förslag på beskattning av den digitala ekonomin innebär för förändring jämfört med de nuvarande reglerna inom den internationella skatterätten. Vidare har syftet även varit att utreda huruvida förslagen på beskattning av den digitala ekonomin kan komma att påverka svenska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden samt svenska skatteintäkter. De förslag på beskattning av den digitala ekonomin som uppsatsen beskriver är dels det förslag som lades fram av EU-kommissionen avseende betydande digital närvaro, dels de förslag som lades fram av OECD avseende införande av nya beskattningsprinciper. Kommissionens förslag innebar bland annat regler för fastställande av en skatteförbindelse för digitala bolag som bedriver gränsöverskridande verksamhet i en situation där det uppstår en så kallad betydande digital närvaro. OECD presenterade tre förslag som skulle förändra reglerna för vinstallokering och skatterättslig hemvist för digitala bolag. Det första förslaget avsåg en beskattning som baseras på användardeltagande i verksamheten. Det andra förslaget avsåg en beskattning baserad på det digitala bolagets markandsföringstillgångar. Det tredje och sista förslaget från OECD avsåg en beskattning som är baserad på att företaget har en betydande ekonomisk närvaro. Sverige var en kraftig motståndare till kommissionens förslag, med synpunkten att den digitala beskattningen borde utgå från landet där bolagets produktion äger rum och inte från landet där produkten konsumeras, vilket är vad de förändrade nexusreglerna skulle innebära. Frankrike är ett land som stått på andra sidan och varit pådrivande i förhandlingarna. När EU-kommissionens förslag inte röstades igenom valde de att införa en nationell digitalskatt. Slutsatsen blir att det finns en risk för att svenska företags konkurrenskraft kommer att försämras samt att de svenska skatteintäkterna kommer sjunka som en följd av ny internationell skattelagstiftning, eftersom Sverige är ett högteknologiskt land med mycket forskning och utveckling och samtidigt betraktas som en relativt liten marknad. I och med förslagen finns en risk att svenska digitala företag kan komma att bli skattskyldiga för stora belopp trots att de går med förlust. Då inget slutligt förslag från OECD har presenterats när denna uppsats skrivs, återstår att se vad resultatet av deras arbete kring BEPS blir och hur det verkligen kommer att påverka Sverige och andra europeiska länder.