Lärare tolkar betygskriterierna i ämnet modersmål

Sammanfattning: Bedömning och efterföljande betygssättning har en stor inverkan på elevernas lärande, utveckling och motivation. Därför finns det ett stort intresse av att undersöka hur bedömningen och tolkningar av betygskriterierna ser ut i praktiken då ojämlikheter i bedömningen av elevernas prestationer på lång sikt kan påverka elevernas motivation. Studien är knuten till en kompetenshöjande insats som modersmålslärare i en kommun i Skåne har genomgått i samarbete med Malmö universitet. Syftet med denna studie är att undersöka och få ökad kunskap om hur modersmålslärare tolkar betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål. Syftet uppfylls genom att besvara följande frågeställning: 1. Hur tolkar modersmålslärare betygskriterierna i ämnet arabiska som modersmål?2. Hur motiverar modersmålslärare sina bedömningar av elevtexter? Studiens teoretiska ramverk är Vygotskijs teori om medierande verktyg (Vygotskij, 1978) samt Bachmans och Palmers modell om kommunikativa färdigheter (Bachman & Palmer, 1982, 1996). Forskningsmetoden är kvalitativt fokusgruppssamtal. Materialet består av ett inspelat fokusgruppssamtal som har analyserats med analysmetoden innehållsanalys (Denscombe, 2016). Resultatet visar att tre av fyra lärare har begränsad eller ingen motivering alls till sin bedömning och att de inte definierar vilka kunskapskrav som ligger bakom bedömningen. Slutsatserna som dras utifrån denna studie är att det är viktigt att lärare för ett kontinuerligt samtal i syfte att skapa samsyn om hur värdeorden i betygskriterierna kan tolkas. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att ge eleverna väl motiverad feedback på vad de behöver förbättra och vilka färdigheter de behöver utveckla för att uppnå högre betyg.