Den ryska elefanten i kommunhuset

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att framställa en sociologisk analys av vilken inverkan krigsutbrottet i Ukraina har haft på svenska kommuners arbetssätt. För att på ett nyanserat och välgrundat sätt svara upp till studiens frågeställningar och syfte har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kommunernas säkerhetsansvariga utförts och kommunala dokument har analyserats. Urvalet av kommuner motiverades utifrån geografisk position. Studiens resultat visar att olika kommuner påverkats i olika utsträckning. Trots att endast fyra av sex kommuner uppgav att deras säkerhetstänk har påverkats kan samtliga kommuner enas om att säkerhetsfrågorna fått en större plats på agendan och synliggjort ett behov av en stark krisberedskap. Analysen av empirin fördelas i tre teman: (1) ‘hot’, (2) ‘kommunikation’ samt (3) ‘organisation’. Utifrån dessa teman kan följande kort sammanfattande slutsatser påvisas. I temat ‘hot’ konstateras slutsatsen att oron för militär invasion inte är överhängande, men resultatet gav däremot upphov till intressanta aspekter utöver det direkta militära hotet. I temat ‘kommunikation’ framkom slutsatsen att samtliga kommuner arbetar med att informera invånarna om ansvarsfördelningen vid kriser genom deltagande i Beredskapsveckan och genom att frekvent dela relevant information med medborgarna. Slutligen påvisades i temat ‘organisation’ att samtliga kommuner aktivt arbetar med krisberedskap men att ett flertal kommuner till följd av invasionen av Ukraina känt ett behov av förändringar i deras organisation och skriftliga dokument.