Intellektuellt kapital : En fallstudie om problematiken i kreditbedömningsprocessen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten.