Ska vi sluta ha roligt nu? : Policyimplementering av jämställdhetsdokument i gymnasieskolan

Sammanfattning: Regeringen stärkte i början av tvåtusentalet arbetet med jämställdhet genom att införa strategin jämställdhetsintegrering i alla politikområden vilket även är metoden som ska ligga till grund för skolans jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att utifrån gymnasielärares perspektiv undersöka hur styrdokument såsom skollagen och läroplanen påverkar lärares jämställdhetsarbete i gymnasieskolan. Eftersom skolan är en del av den offentliga förvaltningen och lärarna offentliga tjänstemän och därmed närbyråkrater kommer teorin om närbyråkrater att användas. I och med sin yrkesroll har lärarna till uppgift att verkställa politiskt fattade beslut varpå Lundquist teori om policyimplementering kommer att användas. Eftersom min studie utgår från aktörers perspektiv lämpar sig den kvalitativa metoden fallstudie således väl. Åtta lärare på olika skolenheter på en gymnasieskola i Norrbotten intervjuades. Trots styrdokument som fastställer att alla elever ska ges en likvärdig utbildning visar resultaten av studien i enighet med tidigare forskning att skolan i Sverige inte kan anses vara jämställd. Under intervjuerna framkom skillnader mellan lärarna på de teoretiska programmen och de praktiska, likväl som mellan kvinnor och män. För att lärarna ska kunna arbeta med policyimplementering krävs det att de förstår, kan och vill arbeta med det. Lärarna kan anses vara med benägna att införa jämställdhetspolicy när de anser att behovet finns och adresserar en verklig utmaning. Att policyn är flexibel kan också anses vara någonting positivt då lärarna ges möjlighet att arbeta med jämställdhet utifrån deras egna idéer. Samtidigt är det någonting riskabelt, då inte alla lärare har samma tankar och idéer om hur jämställdhetsarbetet bör bedrivas. Samtidigt som viljan är det som i slutändan tycks vara vad som avgör lärarnas arbete med jämställdhet, är det också det som är svårast att förändra. Dessutom saknas det i princip uppföljning på lärarnas arbete och deras handlingsutrymme är så pass stort att de, om de vill, skulle kunna välja bort arbetet med jämställdhet. För de lärare som både förstår, kan och vill arbeta med jämställdhet är arbetet ändå inte enkelt. Om men det finns styrdokument som fastslår att skolan ska vara jämställd fostrar samhällets normer flickor och pojkar olika redan från födseln. Något som även tyder på att Sverige, som trots att det är ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå präglas av normer och beteenden kopplat till kön som resulterar i olika förväntningar.