På spaning efter specialpedagogiska mål : - en undersökning om och hur specialpedagogiska mål definieras och formuleras

Sammanfattning: Studien handlar om specialpedagogiska mål, om de finns och i så fall hur de formuleras och vad de innefattar. Undersökningen granskar nio verksamhetsnära kommunala dokument från en svensk kommun och utgår från en definition av begreppet specialpedagogiska mål som har definierats genom enkätsvar från specialpedagoger och verksamhetsansvariga. Detta för att få en så verksamhetsnära definition av begreppet som möjligt att utgå från i dokumentanalysen. Samtliga respondenter har sitt verksamhetsområde inom grundskolan. I enkätsvaren framkommer skillnader men också likheter i sättet att se på det specialpedagogiska området. Dokumentanalysen i studien har utgått från definierade begrepp kring specialpedagogik, mål och perspektiv. Perspektiven finns beskrivna och definierade i teoridelen tillsammans med det som kallas programteorin. Studiens resultat visar att det finns 28 specialpedagogiska mål när man använder definitionen: Mål som undanröjer hinder för delaktighet, inkludering, likvärdighet och/eller autonomi på individ-, grupp- och/eller organisationsnivå. De specialpedagogiska målen hamnar inom det kategoriska eller dilemmaperspektivet. 17 mål av 28 hamnar inom kategorin effektmål och endast åtta mål hamnar på individnivån, att jämföra med gruppnivåns 24 mål. Detta kan ha flera orsaker men den minst troliga är att det kan handla om att man har använt sig av specialpedagogisk kompetens i författandet av dokumenten. Det är mer troligt att det beror på att man har personal som är kunnig inom författande av dokument och som använt sig av styrdokumentens innehåll för vägledning.