Ungdomens (för?) höga pris : Effekter på sysselsättning av sänkta arbetsgivaravgifter för unga under covid-19 2020–2022

Sammanfattning: Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda.