När styrkan i misstanken påverkar agerandet kring barn som misstänks fara illa : En kvantitativ studie om förskolepersonalens agerande i förhållande till sin anmälningsplikt

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning förskolepersonal känner till anmälningsplikten och vad som skapar oro hos förskolepersonal när det gäller barns hemförhållande. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes online som skickades till rektorer i nio kommuner i Mellansverige med förfrågan om att vidarebefordra till förskolepersonal i deras enhet. I undersökningen användes Hans Berglinds handlingsteori. Resultatet visade att det fanns god kännedom om anmälningsplikten samtidigt framkom det att den egna osäkerheten kring oron och stöd från rektor kan påverka upprättandet av orosanmälan. Resultatet visar att fysiska tecken som blåmärken och vårdnadshavares bemötande skapar oro för barns hemförhållande. Rutiner uppfattas vara både stöd och hinder i att fullfölja anmälningsplikten. Även om det finns god kännedom om anmälningsplikten kan det ifrågasättas om det finns förståelse för att anmälningsplikten är personlig. Studien visar att det finns behov av fortbildning kring gruppen barn som riskerar att fara illa.