Yrkeskunnande hos speciallärare i matematik : Varför gör jag som jag gör egentligen?

Sammanfattning: Läroplanerna (Skolverket, 2011, 2019) synliggör att skolan idag har ett uppdrag, med eleven i centrum, som ska möta elevernas olikheter och förutsättningar till lärande. De ska få det stöd de behöver för optimal kunskapsutveckling. Speciallärarens uppdrag och färdighet överspänner både individnivå, gruppnivå och organisationsnivå, i verksamheten. Studien utgår från Aristoteles kunskapsnivåer episteme, techne och fronesis som handlar om teoretisk kunskap, praktisk kunskap och praktiskt handlande, vilket leder in på begreppet tyst kunskap. Det är den form av kunskap som kännetecknas av att den är svår att sätta ord på och kan ses som intuitiv kunskap. Syftet är att synliggöra yrkeskunnandet hos några speciallärare i matematik, så som det framträder genom deras egna reflektioner kring sitt yrkesutövande. Detta undersöks genom dialogseminariemetoden där speciallärares inre reflektioner lyfts samt deras reflektioner i gruppsamtal. Resultatet visar att de reflekterar mycket kring undervisningens utformning och hur det påverkar elevernas inlärning och utveckling. Speciallärarna avspeglar även hur deras praktiska handlande till stor del handlar om bemötande av elever och lärare och betonar vikten av en fungerande relation för att få till stånd en god undervisning. Deras erfarenhet har haft stor betydelse för hur de handlar i praktiken och har utvecklat deras yrkeskunnande genom åren. Speciallärarnas kunskaper skildras inom både episteme, techne och fronesis, vilket är i linje med det didaktiska uppdraget som för en professionell lärare innebär att förmågorna omfattas av akademisk kunskap samt praktisk och etisk handlingskunskap. Det etiska handlandet visar sig bland annat i form av ett öppet förhållningssätt gentemot såväl elever som kollegor. Deras tysta kunskap framträder i exempelvis deras instinktiva uppfattning om rätt handlande i olika situationer.