Lärares syn på digitala prov i matematik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Författare: Jonnie Stoltz; [2023]

Nyckelord: SAMR-modellen; digitalisering; högstadiet; skola; teknologi;

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)