Stadsodlingar : Hållbar livsmedelsproduktion i en urbaniserad värld

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekonomi och organisation (Inst.)

Författare: Madeleine Cromnier; Erik Södergren; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Ett globalt skifte gentemot urbanisering pågår och allt fler människor i världen lever sina liv istadsmiljöer. Den ökande stadsbefolkning medför frågor kring hur urban tillväxttakt kankombineras med låg klimatpåverkan. Denna rapport undersöker om stadsodlingar kan fyllaviktiga funktioner i den urbaniserade världen och under vilka förutsättningar stadsodlingarutgör ett alternativ till traditionellt jordbruk. Mer specifikt kommer stadsodlingar undersökas utifrån en helhetssyn som inkluderar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Resultaten kan sammanfattas med att stadsodlingar kräver upp till 95 % mindre vatten äntraditionellt jordbruk och är yteffektivt då odling kan ske på höjden genom vertikala odlingar.Logistiskt sett minskar transporterna till stor del då produktionen sker närmare slutkunden. Dock kan stadsodlingar vara mer eller mindre hållbara än traditionellt jordbruk, beroende på hur mycket energi som LED-lampor och annan teknik kräver. I Sverige är det ingen betydande skillnad men i exempelvis USA kan stadsodlingar generera betydligt högre klimatpåverkan då mycket teknik används och elektriciteten oftast är från fossila källor. En fördel med stadsodlingar gentemot traditionellt jordbruk är den potentiella samhällsuppbyggnaden och gemenskapen som kan komma från odlingen. Därutöver visar rapporten att det i de flesta fallen krävs både statliga och privata investerare för att finansiera och bedriva stadsodling. De största lärdomarna från rapporten är att det krävs en befintlig infrastruktur i området föratt implementering av industriella stadsodlingar ska överträffa utbyggnad av traditionellt jordbruk. Stadsodling kan med fördel utnyttjas i länder med kallt klimat eftersom grödor därmed kan odlas året om, samt i länder med låg vattentillgång på grund av den låga vattenåtgången för odlingen. Slutligen dras slutsatserna att stadsodling inte kan ersättatraditionellt jordbruk utan istället kan tillämpas som ett komplement, samt att syftet medodlingen är viktigt i valet mellan stadsodling och traditionellt jordbruk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)