Ett fritidshem för de äldre barnen

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur barn i årskurs 4 och 5 resonerar kring att sluta delta i fritidshemmets verksamhet samt hur vi kan göra fritidshemmet mer attraktivt för barnen i årskurs 4 och 5. Fritidshemmet ska vara en verksamhet för barn som utgår från barnens intressen och behov. Trots detta visar statistik från Skolverket att antalet inskrivna barn i fritidshemmet minskar markant efter nioårsåldern. Studiens frågeställningar är 1) “Vilka faktorer beskriver barnen som viktiga för en god fritidsverksamhet och hur vill barn att fritidshemsverksamheten ska se ut?, 2) Hur beskriver barn fritidshemmet gentemot fritidsgårdar, föreningsliv och hemmet?, 3) Vilken funktion tycker barnen att fritidshemmet ska ha i deras liv?”. Empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med barn. Totalt genomfördes sju intervjuer med fjorton barn. Studien utgår ifrån barndomssociologisk teoribildning. Inom barndomssociologin betraktas barn som kompetenta aktörer i sina egna liv som är viktiga att ta hänsyn till. Resultatet visade att olika fritidsverksamheter konkurrerade över barns fritid och att barn därför valde bort fritidshemmet för att delta i andra fritidsverksamheter. En annan orsak som barn angav till att de valde bort fritidshemmet var en brist på ork och ett behov av vila, vilket barnen tyckte var svårt att göra i fritidshemmet eftersom det inte fanns platser att dra sig undan till. Faktorer som barnen angav som viktiga för en god fritidsverksamhet var hur väl intresse- och åldersanpassat materialet var samt hur stort handlingsutrymme barnen upplevde att de hade i verksamheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)