Avvikarnas medllare : En fenomenologisk intervjustudie gällande Frivårdens arbete för att minska återfall i brott

Sammanfattning: Frågor rörande kriminalitet har en framträdande plats i medier och i allmän diskurs medan frågor rörande vad som sker efter ett avtjänat fängelsestraff och klienters samhällsintegrering är mindre framträdande. Ämnet för denna uppsats är Frivården som aktör för att minska återfall i brott. Tidigare forskning visar att rehabilitering är den mest lämpade metoden för att få klienter att bryta en prokriminell livsstil. Syftet för denna studie är att få en inblick i Frivårdens arbetsprocess för att främja ett prosocialt liv hos deras klienter, då frivårdens vision och huvudsakliga uppdrag är att minska återfall i brott. Prosocialt liv i denna studie är avgränsat till att främst bemöta Frivårdens arbete med att främja klienternas prosociala kontakter och psykiska mående. Studien undersöker även ett genusperspektiv i Frivårdens arbete genom att studera hur frivården förhåller sig till Hirdmans genussystem. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där samtliga respondenter består av frivårdare. Tre teorier används i studien; Smalls teori om organisationellt socialt kapital, Hirdmans teori om genus och Goffmans teori om stigma. Studien visade att Frivårdens viktigaste roll för att främja klienternas psykiska mående och prosociala kontakter är att öka deras sociala kapital genom utomstående organisationer samt arbeta med klienters attityder och värderingar genom samtal, övningar och program. Arbetet är individanpassat efter varje enskild klients behov, vilket kan resultera i att Frivården arbetar annorlunda med manliga och kvinnliga klienter, men själva arbetsmetoderna är könsneutrala. Frivårdare kan ibland göra medvetna skillnader mellan manliga och kvinnliga klienter för att försöka motverka könsnormer som frivårdarna anser att klienterna har och påverkas negativt av.