Kan återvinning ske av en misstagsbetalning som gått åter? - Condictio indebiti i strid med 4:5 KonkL

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Ett misstag kommer sällan ensamt. En typ av misstag som har resulterat i en egen princip är misstagsbetalningar. En misstags-betalning kan uppkomma genom flertalet faktorer och kan inne-fatta olika belopp. Det som är gemensamt är att alla som begått en betalning av misstag vill ha sina pengar åter. Därför finns principen om condictio indebiti som stadgar att betalningar av misstag ska gå åter om inte något av principens undantag är upp-fyllt. Många misstag kan i sin tur leda till konkurs. Konkurser sker regelbundet och är en stor del av de konstanta förändringar-na i näringslivet. När ett företag går i konkurs är anledningen att företaget hamnat på obestånd, det har alltså inte funnits teckning för företagets skulder. Vid ett konkursutbrott förordnas en kon-kursförvaltare som har i uppgift att främja borgenärernas in-tresse. En del i konkursförvaltarens uppdrag är att återvinna eventuella medel som gäldenären tagit ur konkursboet tiden före konkursutbrottet. Detta benämns som återvinning till konkurs-boet. En problematisk situation blir då både condictio indebiti och återvinning kan bli tillämpligt efter varandra. Ett företag kan in-nan ett konkursutbrott erhålla en misstagsbetalning som ska gå tillbaka enligt condictio indebiti. Om företaget då betalar tillbaka och sedan utbryter ett konkutsutbrott kan summan som betalats tillbaka även omfattas av återvinning tillbaka till konkursboet. Detta innebär att principen och lagen ställs mot varandra utan egentlig praxis om vilken som bör ha företräde i just den speci-fika situationen. Uppsatsen sammanfattas med en slutsats av mina tankar kring hur en förvaltare som ska säkerställa en bor-genärs rätt till utdelning kan bli samma person som återvinner tillbaka en misstagsbetalning från en borgenär. Diskussionen fortsätter kring hur det finns en uppenbar brist i lagstiftningen som skapar förutsättningar för en strid mellan princip och lag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)