Om lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser

Sammanfattning: Dubbel intern aktieöverlåtelse genomförs för att ägaren ska undkomma beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Enligt fåmansföretagsreglerna ska kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas till viss del till 20 procent och resterande del till 57 procent. En andel är kvalificerad om delägaren har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren. Genom att ägaren bildar minst två nya bolag är dennes andelar inte kvalificerade, varken i bolaget eller i ett direkt eller indirekt ägt bolag. Att delägarens aktier är okvalificerade innebär att kapitalvinsten ska tas upp till fem sjättedelar i inkomstslaget kapital, vilket innebär en beskattning om 25 procent. Genom RÅ 2009 ref. 31 anses dubbel intern aktieöverlåtelse utgöra skatteflykt men intern aktieöverlåtelse betraktas fortfarande som ett skatteplaneringsförfarande. Intern aktieöverlåtelse innebär att ett nytt bolag bildas och ägaren kan efter en karenstid på fem år likvidera bolagen och beskatta den upparbetade kapitalvinsten till 25 procent då aktierna inte längre är kvalificerade. Beskattningsresultatet blir således detsamma för ägaren vid en intern aktieöverlåtelse och vid en dubbel intern aktieöverlåtelse. Skillnaden är att den dubbla interna aktieöverlåtelsen kan genomföras direkt och ägaren behöver sålunda inte invänta femårskarensen. Regeringsrätten har tidigare inte tillämpat skatteflyktslagen trots att förfaranden stridit mot lagstiftningens syfte då lagstiftaren har haft insikt om förfarandena men inte ingripit för att hindra dessa. RÅ 2009 ref. 31 behandlade som ovan nämnts en dubbel intern aktieöverlåtelse. I rättsfallet bortsåg Regeringsrätten från tidigare praxis kring att lagstiftarens passivitet medför att skatteflyktslagen inte ska tillämpas. Därför är uppsatsens huvudsyfte att utreda om lagstiftarens passivitet kan användas som argument vid avgörandet av om skatteflyktslagen ska tillämpas på förfarandet dubbel intern aktieöverlåtelse. Uppsatsens delsyfte är att utreda huruvida intern aktieöverlåtelse kan betraktas som ett skatteflyktsförfarande. Enligt min mening strider förvisso dubbel intern aktieöverlåtelse mot fåmansföretagsreglerna då dessa syftar till att arbetsinkomst inte ska kunna omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Vidare medför förfarandet en väsentlig skatteförmån och skatteförmånen får anses ha utgjort det övervägande skälet till förfarandet. Sålunda instämmer jag med Regeringsrättens ställningstagande i RÅ 2009 ref. 31. Dock anser jag att lagstiftarens passivitet kan rättfärdiga genomförandet av dubbla interna aktieöverlåtelser eftersom lagstiftaren var medveten om förfarandet men trots detta faktum inte gjorde någonting för att stoppa möjligheten till genomförande. På denna grund anser jag därför att dubbel intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.     Vidare anser jag att även intern aktieöverlåtelse strider mot fåmansföretagsreglernas syfte då arbetsinkomst även i detta förfarande omvandlas till kapitalinkomst. Därtill utgör den uppnådda skatteförmånen det övervägande skälet då den skattskyldige inte annars hade väntat på femårskarensen. Slutligen har den skattskyldige även medverkat i förfarandet. På denna grund anser jag att alla rekvisit i 2 § skatteflyktslagen är tillämpliga varför även intern aktieöverlåtelse bör utgöra ett skatteflyktsförfarande. Emellertid är jag av åsikten att passiviteten hos lagstiftaren att inte återinföra stopplagstiftning gör att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på förfarandet. Alternativt argument är att det enligt förarbeten till skatteflyktslagen uttalas att transaktioner som har företagsekonomiska motiv inte ska tillämpas av skatteflyktslagen. Jag anser att den skattskyldige har lättare att bevisa företagsekonomiska motiv för en intern aktieöverlåtelse då den skattskyldige faktiskt väntar på femårskarensen. Oavsett vilket argument som används är jag av uppfattningen att intern aktieöverlåtelse inte utgör skatteflykt.