Att gestalta utifrån Jan Gehls teori och metod : exemplet Fyristorg

Sammanfattning: Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ”mapping” och ”tracing” , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen . Torget analyserades också utifrån Gehls ”12 kvalitetskriterier”, vilket synliggjorde platsens brister och kvaliteter. Jag sammanfattade sedan platsens huvudproblem och utformade ett program med åtgärder för hur Fyristorg kan bli ett inbjudande och människovänligt stadsrum. Med utgångspunkt i programmet och med stöd i litteraturstudien gjorde jag slutligen en översiktlig gestaltning. Resultatet visar på hur ett bildominerat torg med lite plats för mänsklig aktivitet kan omformas till det motsatta och hur man som gestaltare kan tänka kring utformning och placering av funktioner för att inbjuda människor till vistelse och interaktion. I diskussionen reflekterade jag bland annat kring konflikten mellan bilar och människor i dagens täta städer och eventuella svagheter med att gestalta utifrån en specifik teori. En slutsats från arbetet är att bilens närvaro i hög grad påverkar människors rörelsefrihet och aktivitet i stadsrummet, och genom att utgå från den mänskliga dimensionen vid gestaltning skapas förutsättningar för levande och aktiva stadsrum.