Yrkestitlar -Föreställningen om manliga och kvinnliga yrken under 1901–1948

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Författare: Robin Gustavsson; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker yrkestitlar i Längbro och Ånsta församling under perioden 1901–1948, med hjälp av kyrkoarkiv och Karlslunds gårdsarkiv. Detta för att ringa in vad invånarna i församlingarna arbetade med, och för att se vilka yrken som var könsbundna. Uppsatsen använder sig av Yvonne Hirdmans begrepp isärhållningen för att belysa hur uppdelningen av yrken var under perioden. Ett yrke har även behandlats särskilt. Det är stataren. Det var en stor grupp under 1900-talet, och ett vanligt inslag vid större gods och gårdar, med en komplex anställningsform. Uppsatsen har studerat hur systemet fungerade vid Karlslunds gård under perioden 1901–1920. Vid Karlslunds gård påvisas en uppdelning utifrån yrkestitlar, där de högavlönade yrkena inom systemet inte behövde ha en hustru som mjölkade, medan de lågavlönade yrkena i högre grad krävde det för sin anställning och försörjning. Detta kan ses som att tvåförsörjningsidealet fortsatte in i modern tid inom vissa yrken, medan i andra fall rådde ett enförsörjarideal. Uppsatsen har även påvisat att statarsystemet var en anställningsform som berörde hela familjen, som inte tog hänsyn till dödsfall eller sjukdom,vilket ledde till en mer flexibel arbetsfördelning. Undersökningen visar att yrken med längre perioder av det ena könet skapar stereotypiska föreställningar kring hur yrket kan eller bör utföras, genom att yrket har blivit könsbundet från dess utövare, och utifrån språkliga handlingar. Detta mönster visar undersökningen fortsätter till vår samtid. Uppsatsens slutsats är att både kvinnor och män arbetade under 1900-talet i det direkta jordbruket, fabriken och på kontoret, dock hade inte kvinnor och män samma förutsättningar. Kvinnan har hämmats i högre grad än mannen,utifrån kulturella normer och lagstiftningar. Detta har uttryckts sig i yrkestitlarna genom att den ogifta kvinnan och mannen i högre utsträckning har kunnat tillägnat sig nya yrken, medan den gifta kvinnan i större omfattning blev kvar inom sitt yrke.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)