Ekonomutbildningens relevans för arbetsmarknaden : En kvalitativ studie ur olika intressentperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Författare: Hanna Edman; Jennifer Flygare; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Ekonomernas arbetsmarknad står inför många förändringar och arbetsgivarna anser att ekonomutbildningen inte hänger med i den snabba utvecklingen. Det tenderar därför att uppstå en diskrepans mellan arbetsgivarnas efterfrågan och de kompetenser utbildningen bidrar med. Därför är det viktigt med en granskning av utbildningen. Syftet med examens- arbetet är att undersöka vilka förväntningar olika intressentgrupper har på ekonom- utbildningen och skapa en förståelse för hur relevanta nyutbildade ekonomers kunskaper är för arbetsmarknaden, samt hur anställningsbara de är efter sin utbildning. För att uppnå syftet har en teoretisk referensram skapats baserad på tidigare forskning för att skapa förståelse för ekonomutbildningen och det utbildningsgap som finns idag. Vidare ämnar den tidigare forskningen visa på de olika kriterierna för anställningsbarhet. Dessutom presenteras intressentteorin som visar på att olika intressenter har olika relationer till universitets- utbildningen. För att besvara examensarbetes syfte har en kvalitativ metod använts där intervjuer genomförts med studenter, alumner, lärare och arbetsgivare för att få olika intressenters syn på ämnet. Arbetet har utgått från ett interpretativistiskt synsätt för att tolka informanternas uppfattning om ekonomutbildningens relevans. En tolkande analys användes sedan för att analysera informanternas svar. På så sätt kunde insikter och tankar identifieras som var intressanta för att besvara examensarbetets forskningsfråga: Hur relevant är ekonomutbildningen för arbetsmarknaden och hur påverkar utbildningens innehåll ekonomernas anställningsbarhet? Resultatet visar att svaret på frågan beror på vem som tillfrågas. Hur relevant utbildningen uppfattas beror på vilka förväntningar de olika intressenterna har på utbildningen. Därmed upptäcktes ett förväntningsgap snarare än ett utbildningsgap. Universitetet har inte lyckats kommunicera ut sitt syfte till sina intressenter. En tydligare positionering gällande ekonomutbildningen och dess syfte, skulle kunna leda till att förväntningsgapet minskade både för studenter och arbetsgivare. Samtidigt skulle värdet i en universitetsutbildning, som nu är svårt för intressenterna att se, att öka.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)