Människors lidande - en spelpjäs i den politiska debatten om migration? : Jämförelse av hur pathos för människors lidande användes i Riksdagens migrationsdebatter 2014/15 respektive 2019/20

Sammanfattning: I denna uppsats har jag undersökt empatins roll i politiska debatter om migration i syfte att se hur människors lidande inkluderas och används i politiska argument. Med både kvalitativa och kvantitativa metoder har resultatet kunnat skildra i vilken utsträckning empatin används i politikernas retorik, samt vilken politisk ståndpunkt som gynnas av vilken empati. Resultatet är en jämförelse av riksdagsdebatter från riksdagsåren 2014–2015 och 2019-2020 och skildrar politikernas förändrade och oförändrade användande av människors lidande i migrationsdebatten.  Resultatet bygger på två delar. Först en kvantitativ del som visar på antal gånger partierna använder människors lidande i sina anföranden med fokus ur fyra kategorier; Flyktingars lidande utanför Sverige, Svenska medborgares lidande av invandring, Asylsökandes lidande i Sverige samt Lidande i flyktingarnas hemländer. Den kvantitativa delen skildrar hur mycket representanter för respektive parti använder lidande i argumentationen. Lidandet används följaktligen som ett retoriskt verktyg i debatterna. Resultatet visar också hur användandet av människors lidande minskat i debatterna från riksdagsåret 2019–2020 i jämförelse med året 2014–2015. Den andra delen är en kvalitativ analys av några delar av datan, och har tematiserats med följande kategorier; Flyktingarnas lidande utanför Sverige (med underteman); Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet; Svenskarnas lidande till följd av invandringen (med underteman); Skurk och offerstatus; Kristdemokraternas närmande till Sverigedemokraterna; och Ökad användning av statistiska termer.  Mitt huvudargument i studien lyder: Empati används som retoriskt verktyg för att skapa stöd för det egna partiets ståndpunkt. Beroende på vilket politiskt ställningstagande som partiet utgår ifrån i sin argumentation, spelar empatin olika roller med syfte att förstärka argumenten. Samtidigt går det också att tala om empatiregler som gäller i olika sammanhang, både inom partier och i riksdagspolitiken. Sådana regler sätter också gränser för vilken empati som är möjlig och lämplig att uttrycka i olika sammanhang.