Det omvända ambitionsgapet : En studie av den höga utbildningsambitionen hos andra generationens invandrarbarn

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan barn till invandrare och barn till svenskfödda vad gäller deras studieambitioner. Har barn till invandrare för avsikt att studera längre än sina helsvenska kamrater och förstärks detta när vi jämför barn med samma bakgrund och utbildningsprestation? Kan detta i sådana fall förklaras av att dessa barn har en ambition att erhålla en högre yrkesstatus än sina föräldrar? De teoretiska ramverken som används i denna undersökning är primära och sekundära effekter. De primära effekterna består av studentens skolprestation och de sekundära effekterna av de utbildningsval som studenten gör, givet deras prestation. Det kommer i denna studie att fokuseras på de sekundära effekterna. Tidigare forskning visar övergripande att barn till invandrare har sämre prestation (primära effekter) men högre ambition vad gäller sina utbildningsval (sekundära effekter). Datamaterialet som används kommer från PISA-undersökningen 2015. Urvalet består av totalt 4.706 flickor och pojkar, födda i Sverige år 1999, som går i nionde klass på grundskolenivå. Studiens beroende variabler är antalet år som studenten avser studera. De kontrollvariabler som används är; kön, antal böcker i hemmet, föräldrarnas utbildningsår, föräldrarnas yrkesstatus, prestation på test samt skillnaden mellan föräldrarnas yrkesstatus och yrkesstatusen som barn vill uppnå. Dessa analyserades vidare med hjälp av multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visade att barn till invandrare, i Sverige, i genomsnitt har för avsikt att studera längre än barn till infödda svenskar. Vår studie kunde visserligen inte helt redogöra för orsakerna, men viljan att öka sin status tycks vara en starkt bidragande orsak.