Högstadieelevers attityder till dialekt : Uppfattningar i allmänhet och i undervisningssituationer i synnerhet

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att ta reda på högstadieelevers attityder till dialekt. Detta har gjorts genom att respondenter från två olika skolor i Värmland svarat på en webbenkät. Skolorna är belägna i Kil respektive Arvika. Av respondenternas svar har ett generellt resultat sammanställts, där båda undersökningsgruppernas svar vägts samman. Gruppernas svar har sedan jämförts för att kunna peka på skillnader som finns kring attityder till dialekt. Attityderna gäller både den allmänna synen på dialekt men också mer specifikt när det kommer till undervisningssituationer. Det generella resultatet visar att attityderna till dialekt i allmänhet är övervägande positiv. De situationer då dialekten föredras är informella, exempelvis i kontakt med familj och vänner. Resultaten visar att dialekt undviks i högre utsträckning när det gäller formella situationer, som i kontakt med lärare och personal på skolan samt under lektionstid. Majoriteten av respondenterna har uppgett att de uppfattas som mer bildade då de talar standardspråk i undervisningssituationer. I kontrast till detta visar resultatet att majoriteten av respondenterna tar läraren på allvar om denne talar dialektalt i samband med undervisningssituationer. Det går således att peka på att respondenterna av allt att döma anser att det är viktigare att de själva talar standardspråk än att lärarna gör det. Ytterligare en aspekt som är motsägelsefull i detta hänseende är att resultatet visar att respondenterna i hög utsträckning anser att lärare bör anpassa sitt språk till standardsvenska. Då svaren mellan de båda undersökningsgrupperna jämförs visar det sig att respondenterna från Arvika har en något positivare syn på dialekt i allmänhet jämfört med de från Kil. Dessa skillnader är dock marginella. Större skillnader visar sig när det gäller formella situationer. Respondenterna från Arvika anser att det inte är lika viktigt att tala standardspråk i samband med undervisningssituationer jämfört med de från Kil. Lärare som talar dialektalt tas också på större allvar bland respondenterna från Arvika. Detta visar sig också genom att respondenterna från Kil i högre utsträckning anser att lärare bör anpassa sitt språk till standardsvenska jämfört med respondenterna från Arvika.