Fysisk aktivitet och dess betydelse för livskvalitet hos hjärtsviktspatienter : En litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som anses vara ett globalt växande hälsoproblem. Syndromet har drabbat runt 20 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt påverkar hela människans fysiska hälsa och livskvalitet därmed kräver patientens delaktighet i sin egen vård. Hjärtsviktspatienter har ökad risk att utveckla en stillasittande livsstil därför bör fysisk aktivitet utnyttjas som en behandlingsform.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera hur fysisk aktivitet kan påverka livskvaliteten hos patienter som lider av syndromet hjärtsvikt. Metod: Studien har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på kvantitativa originalartiklar från år 2012–2019. Sökningen skedde med databasen PubMed (Medline) och sökorden var MesH-termer samt fritextsökningar.  Resultat: I resultatet av studierna framkommer det att ett strukturerat träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga och förbättrade livskvaliteten hos interventionsgrupperna. Genom information, rådgivning och uppmuntran förbättrade patienter egenvårdshantering men däremot var inte fysisk aktivitet som egenvårdsråd en lika effektiv metod för att förbättra livskvaliteten som ett strukturerat träningsprogram. Träningsmetoder som cykling, styrketräning, promenader, jogging, balansträning och aerobic gav signifikanta förbättringar i livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Slutsats: Det framgår att olika former av träningsprogram som egenvårdsråd kan förbättra livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Träning som egenvård ansågs effektfullt, dock visade resultatet att ett strukturerat träningsprogram var mer effektivt. Livskvaliteten förbättrades signifikant i de flesta studierna som använde någon form av kondition, styrketräning eller en kombination av dessa träningsprogram. Vidare studier behövs för att kunna tillämpa fysisk aktivitet som icke-farmakologisk behandling vid hjärtsvikt polikliniskt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)