Nationella prov – ett mål i sig? : Svensklärares arbete inför de nationella proven i grundskolans årskurs 9

Sammanfattning: De nationella provens betydelse för betygsättningen i grundskolans årskurs 9 skärptes i Skollagen år 2018 genom en formulering om att de ska särskilt beaktas (Skollagen 2010:800, 20a). Denna omformulering har i tidigare forskning visat sig i hur en allt större andel lärare upplever att dessa prov påverkar undervisningen i en hög grad. Med denna studie har vi för avsikt att undersöka hur de nationella proven kan komma att påverka lärares planeringsarbete och genomförande av sin undervisning samt vilken betydelse proven och den förberedande undervisningen har ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien har avgränsats till svenskämnet i årskurs 9 och belyser lärares resonemang kring i vilken omfattning de planerar sin undervisning utifrån de nationella proven i svenska samt konsekvenserna som denna riktade undervisning får för likvärdigheten i undervisningen och den slutliga bedömningen.De metoder som har valts för vår undersökning är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, med ett kompletterande kvantitativt inslag i form av en enkätundersökning med 100 informanter. För oss har urvalet av respondenter varit av största vikt. Vi har därför efterfrågat verksamma behöriga ämneslärare i svenska i årskurs 9 som har arbetat med de nationella proven. I både enkät- och intervjuundersökningen grundar sig frågorna på studiens frågeställningar: hur beskriver medverkande lärare att de nationella proven i svenska styr deras planering, utformning och genomförande av undervisningen i ämnet i årskurs 9, och hur resonerar medverkande svensklärare i berörd årskurs kring omfattningen av direkt förberedande undervisning inför de nationella proven, och dess inverkan på slutbetyg?Resultatet som denna studie har uppnått visar att proven har en stor påverkan på lärarnas planering och genomförande av undervisningen. Lärarna är också medvetna om skollagens skärpta formulering och många av de medverkande lärarna menar att de tar hänsyn till detta som ett led i likvärdighetsarbetet kopplat till bedömning. Slutsatserna är att det finns en tydlig washbackeffekt av de nationella proven i svenska i årskurs 9, men att det även finns en hög grad av medvetenhet kring det faktum att provet inte täcker hela kursinnehållet. Därmed är riskerna för en negativ washback begränsade samtidigt som effektens positiva aspekter kopplade till likvärdighet lyfts.