Likviditetsrisker i fokus –en studie om de svenska storbankerna och Basel III

Sammanfattning: Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Deras sammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor, vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokus för bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i både myndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var så gott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problem med sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nytt regelverk så kallat Basel III. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växande balansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten i Sverige. Syftet är vidare att undersöka vilka konsekvenser de kommande likviditetsregleringarna i Basel III har fått för de svenska storbankerna. Metod: Åtta stycken djupintervjuer har genomförts med personer som arbetar med likviditetsrisk, dels på de fyra storbankerna och dels på Sveriges Riksbank, Svenska Bankföreningen och Finansinspektionen. Empirin har analyserats med utgångspunkt från en teoretisk referensram som dels behandlar den finansiella stabiliteten i Sverige och dels likviditetsregleringarna i det nya regelverket Basel III. Slutsats: En betydande orsak till de svenska storbankernas ökade balansomslutningar är att utlåningen till allmänheten ökat i snabb takt. Detta behöver inte i sig leda till en ökad likviditetsrisk, men det ställer högre krav på bankens finansiering. Likviditetsmåtten LCR och NSFR i Basel III har tagits fram för att främja en stabilare finansiering. Att bankerna själva ser sig som välkapitaliserade och regleringarna som dyra framkommer i denna studie, men likviditetsriskernas storlek och betydelse för Sveriges finansiella stabilitet kan bankerna inte längre att blunda för. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuserar på de stora balansräkningarnas påverkan på likviditetsrisken, och utelämnar därmed flera andra intressanta infallsvinklar. Då likviditetsreserven och löptider på tillgångar och finansiering ligger till grund för likviditetsrisk, skulle fortsatt forskning med fördel kunna gå mer djupgående i dessa två ämnen. Avslutningsvis skulle det vara intressant att göra en studie längre fram i tiden, förslagsvis efter 2018 då samtliga Basel III-regleringar har implementerats. Det är först då en analys av hur regleringarna faktiskt har påverkat bankernas verksamheter kan sammanställas.