Relationen mellan elevers skriftliga produktion av partikelverb och betyg på nationella provet

Sammanfattning: För andraspråksinlärare utgör partikelverb oftast en svårhanterlig ordkategori, dels för att de kan förekomma i både lösa och fasta sammansättningar, dels för att sammansättningarna kan ha såväl regelbundna som oregelbundna lexikala betydelser. Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares användning av partikelverb och deras betyg på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk. Som metod för studien konstruerades en analysmodell som bygger på ett antal olika kriterier som på olika sätt avgränsar fenomenet partikelverb. Materialet i studien består av 20 texter jämnt fördelade mellan två betygsgrupper, AB och DE. Resultaten visade att det inte föreligger några betydande skillnader mellan betygsgrupperna när det gäller den generella användningen av partikelverb. Däremot påvisade jämförelserna en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande användning av fast sammansatta partikelverb, vilka AB-gruppen använde i mycket högre utsträckning än DE-gruppen. Slutsatsen är att valet av sammansättningstyp (lös eller fast) kan påverka flera betygskriterier som bedöms på nationella provet och inte bara den som explicit fokuserar på språkanvändning. Studien indikerar också att Sva-eleverna har en begränsad kunskap om partikelverbs syntaktiska egenskaper och att partikelverb som produktiv konstruktion med polysema betydelser inte är fullständigt förankrad i Sva-elevernas språksystem.