En analys av PR´s inblandning i journalistiken

Sammanfattning: Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap. Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys) Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut. Detta har vi kunnat göra genom att använda oss av ett flertal teoretiska ramverk som bland annat diskuterar PR som en påverkande aktör, journalistikens objektivitetsideal och institutionaliseringen. Habermas teorier i diskussionen om demokrati tas upp och även hur olika ”habitualiseringar” legitimerar sociala konstruktioner. Trovärdighetsaspekter diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv där även en postmodernistisk teoriram kompletterar en djupgående kritisk vinkel på hur texter genomsyras av manipulationer. En övergripande samhällssyn finns hos sociologen Giddens diskussioner om förändringar i samhället som påverkar PR och journalistiken. Genom dessa teoretiska ramverk och de två analyser som vi har genomfört kan vi åskådliggöra en PR-isering, då resultaten visar hur en branschs språkbruk influerar och anammas av en annan, i detta fall journalistiken. Vi har belyst PR-iseringens mängd i nyhetsartiklar genom att kartlägga hur frekvent och i vilken omfattning förekomsten av utvalda PR-begrepp är i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet år 2012 jämfört med 20 år tillbaka. Vi har i denna uppsats även kunnat se hur valda artiklar är inbäddade i olika situationer, institutioner och osynliga strukturer i samhället. Vi vill med denna uppsats berika forskningen inom integrationen mellan PR och journalistik.