En undersökning om lärares, speciallärares och specialpedagogers uppfattningar om dyskalkyli

Sammanfattning: Min studie förväntas bidra med kunskap om hur speciallärare, specialpedagoger och grundskollärare uppfattar begreppet dyskalkyli samt hur de strukturerar undervisningen för eleverna. Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka olika utgångspunkter det finns bland lärare, speciallärare och specialpedagoger för att förstå dyskalkyli. Jag vill även med studien skapa en bild över de olika sätt lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med elever med dyskalkyli, så att deras matematiska kunskapsutveckling blir så god som möjligt. Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor:•Hur beskrivs begreppet dyskalkyli av lärare, speciallärare/specialpedagoger i några grundskolor?•Hur strukturerar lärare, speciallärare och specialpedagoger sitt arbete med fokus på diagnos, kartläggning och undervisning? Det har genomförts ett flertal forskningsprojekt gällande dyskalkyli. Vid genomgång av avhandlingar och vetenskapliga artiklar rörande dyskalkyli kan jag konstatera att det framförallt finns tre olika teoretiska perspektiv; •Det medicinska perspektivet, vilket påstår att dyskalkyli har neurobiologiska orsaker (Butterworth & Yeo, 2011; Klingberg, 2011)). •Det psykologiska perspektivet, som enligt Adler (2007) och Östergren (2013) är att diagnosen ställs med hjälp av psykologiska test som avslöjar kognitiva svårigheter att lära sig matematik. •Det pedagogiska perspektivet som innebär att dyskalkyli diagnostiseras med hjälp av kartläggning, betyg, provresultat och testintervjuer där endast skolämnet matematik visar icke godkända resultat. Skagerlund (2016), Jiménez-Fernández (2016), Dowker och Morris (2017), Witzel och Mize (2018) samt Karlsson (2019)Jag har valt att utgå ifrån ovanstående perspektiv i analysen av empirin. Mitt val av teorier om kognitivismen och den kognitiva kunskapssynsätten på lärande är med utgångspunkt från Piagets tankar om inlärning och ett integrerat specialpedagogiskt perspektiv. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats då jag är intresserad av att lyfta fram informanternas tankar och upplevelser kring dyskalkyli. Genomförandet har skett i form av semistrukturerade intervjuer från fyra informanter, varifrån olika intressanta teman lyfts fram och analyserats. Ett av resultaten i studien visar att tre av fyra informanter anser att kartläggning och utredning för att upptäcka elever med dyskalkyli eller i andra matematiksvårigheter är nödvändig. En-till-en undervisning förespråkades av informanterna som menade att detta är en effektiv undervisningsmetod som gynnar elever med dyskalkyli. Alla informanter använde laborativt material för att hjälpa eleverna på bästa sätt. Föreliggande studie riktar fokus mot hur en specialpedagogisk undervisning kan planeras och struktureras för elever med dyskalkyli. Specialpedagogik handlar i hög grad om att bidra till att undanröja hinder i lärandemiljön. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyskalkyli får möta undervisning som kompenserar för t.ex. kognitiva svårigheter. De specialpedagogiska insatserna ska på såväl organisations- som grupp- och individnivå jämsides med andra insatser öka elevernas måluppfyllelse i matematiken. Min slutsats blir att det både krävs insatser i undervisningen och handledningsinsatser i samarbete med övriga aktörer.