Konsten att söka tilläggsbelopp : En kvalitativ intervjustudie om specialpedagogers och speciallärares upplevelser av att söka tilläggsbelopp

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i kommunal verksamhet på högstadiet och gymnasiet upplever arbetsprocessen med att ansöka om tilläggsbelopp. Vi valde detta område för att vi har uppmärksammat och ifrågasatt hur omfattande särskilt stöd beviljas och tillgodoses. Vi har gjort en kvalitativ studie som omfattar åtta intervjuer med specialpedagoger och speciallärare i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från John Rawls teori om rättvisa för att undersöka om tilläggsbelopp som finansieringsmodell bidrar till en likvärdig skola och om det är en rättvis och likvärdig process som säkerställer att elever i behov av omfattande särskilt stöd ges den stöttning de behöver. För att bearbeta och analysera insamlad data har tematisk analys använts. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare som ansöker om tilläggsbelopp upplever processen som svårarbetad, tidskrävande och otydlig. Det råder inte samsyn mellan skolor och kommuner i landet kring vad som anses vara omfattande stödbehov och det finns inga nationella riktlinjer kring ansökningsförfarandet. Gällande formuleringarna i tilläggsbeloppsansökan anger respondenterna att de använder ett särskilt språk och specifika begrepp för att öka chansen att ansökan beviljas. De uppger att de förstärker beskrivningen av elevernas problematik för att handläggarna ska se att det föreligger ett omfattande stödbehov. De beskriver att de hamnar i ett etiskt dilemma när de tvingas skriva fram elevens alla tillkortakommanden och svårigheter för att skolan ska få mer pengar. Handläggningen och bedömningen upplevs som otydlig och godtycklig. Detta är stort problem när vi gemensamt arbetar för att skapa en likvärdig skola. Det är de mest utsatta eleverna som drabbas när specialpedagogen på deras skola inte har bemästrat konsten att söka tilläggsbelopp.