Tolkning av mängdreglerade entreprenadavtal – särskilt om kompletthetskravet i MER

Sammanfattning: I mängdreglerade entreprenadavtal förtecknar beställaren arbetena som entreprenören ska utföra i en mängdförteckning. Entreprenören prissätter sedan mängdförteckningen genom att ange ett à-pris för respektive enhet arbete. I mängdförteckningen finns en preliminär uppskattad mängd för varje typ av arbete. Mängden är typiskt sett reglerbar vilket innebär att mängden arbete mäts upp när entreprenören har utfört arbetet. Entreprenören får sedan ersättning genom att à-priset i mängdförteckningen multipliceras med den uppmätta mängden utfört arbete. I mängdreglerade entreprenadavtal avtalar parterna typiskt sett om att MER ska utgöra en kontraktshandling och att arbetena därmed ska mätas och ersättas enligt reglerna i MER. Syftet med uppsatsen är att utreda hur mängdförteckningar ska tolkas och tillämpas enligt reglerna i MER. Syftet är vidare att identifiera särskilda tolkningssvårigheter vid mängdreglerade entreprenadavtal. Flera tolkningssvårigheter hör samman med det så kal-lade kompletthetskravet, vilket är en regel som innebär att alla arbeten måste vara förtecknade i mängdförteckningen för att ingå i entreprenörens åtagande. Syftet är vidare att utreda om kompletthetskravet i vissa fall kan åsidosättas och att arbete kan ingå i entreprenörens åtagande även om det inte finns upptaget i en mängdförteckning. För att uppfylla syftena besvaras följande frågor i uppsatsen: • Hur ska en mängdförteckning utformas och tolkas enligt MER? • Vilka särskilda tolkningsfrågor – specifika för mängdreglerade entreprenadavtal – kan uppstå? • Under vilka förutsättningar kan arbeten som inte är upptagna i en mängdförteckning ändå anses ingå i entreprenörens åtagande när kompletthetskravet gäller mellan parterna? Metoden i uppsatsen är i grunden rättsdogmatisk. För uppsatsen har HD:s metod för tolkning av standardavtal på entreprenadrättens område varit av särskilt intresse. Metoden har använts för att ta ställning till vilken rättslig lösning som är att föredra och på vilka grunder. För att uppnå en enhetlig hantering av mängdförteckningar i byggbranschen har Svensk Byggtjänst tagit fram standardiserade regler i MER Anläggning 23 (Mät- och ersättningsregler för anläggningsarbete med mall till mängdförteckning). I MER regleras hur arbeten ska ersättas, hur arbeten ska mätas upp samt hur parterna ska skriva i mängdförteckningen. Reglerna i MER är på många sätt komplicerade. Det kan bland annat uppkomma tolkningssvårigheter avseende kontraktsarbetenas omfattning. Det kan exempelvis handla om vilket genomslag kompletthetskravet ska få när ett visst arbete saknas i mängdförteckningen. Det kan även uppstå tolkningssvårigheter när ett arbete förvisso är upptaget, men utan mängd. Frågan är då om arbetet ingår i entreprenörens åtagande eller inte och hur arbetet i sådana fall ska ersättas. Tolkningssvårigheter kan även uppkomma angående krav på arbetets utförande. Så kan exempelvis vara fallet om en mängdförteckning innehåller vissa tekniska beskrivningar samtidigt som tekniska beskrivningar framkommer av andra kontraktshandlingar. Tolkningsfrågan blir då vilka krav som ställs på entreprenörens utförande. Många tolkningssvårigheter kan även uppkomma vid bedömningen av ersättning av kontraktsarbetena som mängdregleras. En sådan fråga är vad som ingår i ett à-pris. Det kan alltså uppkomma diverse tolkningssvårigheter vid mängdreglerade entreprenadavtal. I uppsatsen ryms dock endast en fördjupad analys av tolkningssvårigheter relaterade till kompletthetskravet. Kompletthetskravet hamnar i konflikt med tolkningsinterna regler i AB 04, framför allt kompletteringsregeln i AB 04 kap. 1 § 2. Kompletteringsregeln innebär att kontraktshandlingarna ska komplettera varandra vilket kan anses motsvara att avtal enligt allmän avtalstolkning ska tolkas som en sammanhängande helhet. Enligt kommentaren till AB 04 kap. 1 § 2 förutsätts att handlingarna är lämpligt och konsekvent samordnade för att kompletteringsregeln ska tillämpas. Mot bakgrund av detta, samt av allmänna rimlighetsbedömningar, torde kompletthetskravet i vissa fall kunna medföra att ett arbete inte utgör ett kontraktsarbete om arbetet saknas i mängdförteckningen. Så kan vara fallet om ett arbete saknas i mängdförteckningen men framgår av en ritning. I vissa andra sammanhang kan dock bedömningen bli den motsatta, exempelvis om ett arbete framgår av AB 04. I dessa situationer kan det anses vara förutsebart för entreprenören att arbetet ingår i åtagandet.