Dexametasons effekt på IL-10 hos häst

Sammanfattning: Användning av prestationshöjande- eller prestationsåterställande läkemedel har ökat inom många av hästsportens tävlingsdiscipliner. För att motverka detta arbetar anti-doping-laboratorier ständigt med att förfina sina analysmetoder för påvisande av otillåtna substanser. En konsekvens av detta är att även tillåtna läkemedel kan spåras under mycket lång tid efter behandling vilket har lett till ett behov av rapporteringsnivåer för läkemedel som glukokortikoider. Detta för att irrelevanta koncentrationer i plasma och urin med säkerhet kan bedömas ej ha effekt och därför ge ett negativt svar vid dopingkontroll. Ett projekt pågår just nu för att fastställa ett samband mellan plasma- och urinkoncentration med och effekt vilket kommer ligga till grund för ett fastställande av rapporteringsnivåer och adekvata karenstider. Studiens syfte är att, som en liten del i projektet, undersöka möjligheten att analysera proteinuttrycket av interleukin-10 i plasma hos häst samt att undersöka hur dexametason påverkar interleukin-10 över tid. Sex varmblodstravare deltog sammanlagt under 2 försök där olika koncentrationer med dexametason alternativt placebo gavs intravenöst över 3 timmar. Blodprover togs före läkemedelsinfusion samt vid olika tidpunkter efter infusionsstart. Plasmaprover analyserades sedan med en sandwich-ELISA-metod baserat på antikroppar mot equint interleukin-10. Resultaten visade att metodens tillförlitlighet var dålig vid analys av interleukin-10 i hästplasma. Ytterligare studier med annan metod för kvantifiering av både proteinuttryck och genuttryck av interleukin-10 samt ett ökat antal inkluderade individer bör utföras för att utreda vilka koncentrationer av dexametason som leder till en ökning av interleukin-10 hos häst.