Jämförelse av två sätt att illustrera länders miljöpåverkan, ur produktionsbaserat perspektiv samt ur konsumtionsbaserat perspektiv

Sammanfattning: Ett vanligt sätt att se på ett lands påverkan på den globala och lokala miljön är att utgå ifrån utsläpp ochresursanvändning som sker inom landet. Miljöpåverkan som uppstår vid produktion av varor och tjänsterberäknas då till det land i vilket produktionen sker, så kallad produktionsbaserad miljöpåverkan. I takt medden växande globala handeln har intresset för att beräkna miljöpåverkan från konsumtion av varor ochtjänster ökat. I ett konsumtionsperspektiv tilldelas den miljöpåverkan som uppstår vid produktion av varoroch tjänster slutkonsumenten oavsett var i världen produktionen sker.Det ekologiska fotavtrycket introducerades i början av 90-talet som ett mått på människors efterfrågan påekologiska tjänster. Konceptet är idag välkänt och används bland annat utav regeringar och organisationersom en indikator över hållbar utveckling. Vattenfotavtrycket utvecklades som en analog till det ekologiskafotavtrycket och beräknar människors beslag på färskvattenresurser ur ett konsumtionsperspektiv. Kol- ochkoldioxidfotavtrycket är i denna studie ett mått på länders konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser.I examensarbetet studeras Kina, Indien, Ryssland och Sveriges miljöpåverkan ur ett produktionsperspektivsamt ur ett konsumtionsperspektiv i miljöpåverkanskategorierna utsläpp av växthusgaser, vattenanvändningoch markanvändning. Produktionsbaserad miljöpåverkan i dessa kategorier jämförs med ländernaskolfotavtryck, vattenfotavtryck och ekologiska fotavtryck.Resultaten av studien visar att skillnaden i de två perspektiven till stor del beror på hur mycket och vilkentyp av varor och tjänster som ett land importerar och exporterar samt hur resurseffektiv produktion av dessavaror och tjänster är. För Kina och Ryssland med stor export av industriella varor och fossila bränslen är deproduktionsbaserade utsläppen av växthusgaser markant större än de konsumtionsbaserade utsläppen. FörIndien med stor export av jordbruksprodukter har internationell handel stor påverkan på landets användningav färskvattenresurser. För Sverige med högre per capita-konsumtion än de övriga länderna är denkonsumtionsbaserade miljöpåverkan jämförelsevis stor i alla de tre kategorierna.