Att hitta sin plats i samhället … : en studie om syrianers/assyriers erfarenheter av ett liv i diaspora och ett möte med den svenska kulturen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap

Sammanfattning:

Assyrier/syrianer är en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 år tillbaka. De härstammar från Mesopotamien där de även var först med jordbruk och skriftspråk. Språket är heligt och kommer från Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gått vidare och bibehållits trots att de har upplevt motgångar såsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhället och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ”Seyfo” är det som folkgruppen idag vill ha erkänt och ligger nära dem i minne och hjärta.

På 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera från Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av många värdländer. Att komma till ett nytt land som har ett samhällssystem som är uppbyggt på ett helt annat sätt och har en helt annan världssyn har fått konsekvenser som resulterat i förändringar för folkgruppen. Assyrier/syrianer är en invandrargrupp som har integrerats bra men har sina stridigheter och konflikter inom gruppen, speciellt mellan de äldre och yngre. Den svenska sekulariseringen och moderniteten kan inte förstås av de äldre i folkgruppen och det skapar spänningar samt obalans hos de yngre. De äldre tyr sig till kyrkan och deras världsbild grundas utifrån kyrkan och religionen. Traditionerna är gamla och religiösa och blir för många assyriska/syrianska ungdomar svåra att tillämpa i sin vardag. De yngre i folkgruppen har en världsbild som grundar sig på samhällsfrågor och identitet. De försöker hitta en plats i samhället och identifierar sig inte med den ”syrisk-ortodoxa kyrkan” utan istället med nationalistiska symboler såsom ”assyr” och ”syrian”. De kyrkliga organisationerna och institutionerna väcker inget intresse eller tycke hos de yngre utan snarare en kritisk känsla som har växt fram med åren. Kritiken grundar sig på deras kunskap om de olika hierarkiska maktsystemen och falangerna som präglar kyrkan.

Föreningslivet prioriteras hellre och tillfredställer deras behov, frågor och tomrum när det gäller kultur och tradition. Fotboll är ett exempel som har blivit ett stort ”nyckelord” för många ungdomar. Många assyriska/syrianska ungdomar har kommit att forma en dubbelidentitet som de använder i olika situationer och sammanhang. När de är hemma och tillsammans med andra i folkgruppen så handlar de utifrån assyriska/syrianska värderingar och när de är bland vänner och ute i samhället så handlar de utifrån svenska värderingar. Trots att majoriteten känner sig mer svenska än assyriska/syrianska så använder de denna dubbelidentitet för att tillfredställa de äldre och deras föräldrar och de vet att deras utseende hindrar dem från att bli sedda som svenskar. Detta resulterar i en förvirring och en obalans. Sökandet efter en plats i samhället blir diffus och otydlig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)