Fastighetsmäklares rätt till ersättning : Provision och ekonomiska incitement

Sammanfattning: Inom ramen för denna kandidatuppsats görs en analys av fastighetsmäklarens rätt till ersättning vid bostadsköp mellan privatpersoner. Vilka ersättningsformer påverkar fastighetsmäklarens incitament i form av prestation i förhållande till att denne förväntas agera oberoende parterna emellan. Fastighetsköp i form av bostadsköp mellan privatpersoner är ofta stora ekonomiska affärer. Det gör det extra viktigt att allt sker på rätt sätt samt att både säljare och köpare blir nöjda. Bostadsaffärer kan vara komplexa och det kan uppståen del oklarheter och osäkerheter kring inte sällan oviktiga detaljer vilket gör att de flesta väljer att ta hjälp av en fastighetsmäklare. Mäklaren ansvarar för att sköta allade praktiska moment som uppkommer genom hela processen. I gengäld förväntar sigmäklaren ersättning i form av provision när affären är klar. För att mäklaren ska ha rätt till sin ersättning krävs att rekvisiten i 23 § 1 st. FML är uppfyllda. När så är fallet blir även uppdragsgivaren, som i de flesta fall är säljaren, skyldig att betala dennes ersättning. Inom ramen för fastighetsmäklarens uppdrag har denne en del skyldigheter och regler att förhålla sig till. Bland annat ska denne agera utifrån god fastighetsmäklarsed (8 § FML) och därmed utföra sitt arbete med stor omsorg. Detta gäller hela tiden, oavsett situation, när mäklaren är iklädd sin yrkesmässiga roll. Under arbetets gång har jag främst använt mig av kommenterad lagtext, artiklar, debattartiklar, tidigare rättsfall i form av NJA och beslut från Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd. Jag har även genomfört ett antal intervjuer men aktiva fastighetsmäklare. Jag utgår ifrån individen som nyttomaximerande och att säljaren i detta fall är den som är uppdragsgivare. För att undersöka de ekonomiska incitament som mäklare har utgår jag ifrån tre olika ersättningsformer; fast arvode, rak provision samt provisionsstege. Jag har kommit fram till att förhållandet mellan ersättning till mäklaren som ofta bestäms utifrån slutpris samt det ekonomiska incitament som mäklaren har i förhållande till att denne förväntas agera oberoende säljare och köpare emellan inte allt för sällan kan komma att bli en svår balansgång. Det finns också anledning att tro att det råder en viss informations asymmetri mäklare oc huppdragsgivare emellan.