Gymnasieelevers syn på sitt eget lärande - En utgångspunkt i specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag

Sammanfattning: Sammanfattning Karlsson, Monica (2018). Gymnasieelevers syn på sitt eget lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag En specialpedagog ska aktivt arbeta med skolutveckling. Genom att intervjua gymnasieelever om deras syn på sitt eget lärande ämnas vikten av att inkludera och synliggöra elever i skolutvecklingsarbetet belysas. Resultaten kan ses som ett exempel på vad en specialpedagog bör ta i beaktande inför sitt skolutvecklingsuppdrag för att kunna arbeta för en likvärdig skola för alla. Syfte och frågeställningar Studien har till syfte att analysera hur gymnasieelever ser på sitt eget lärande och på vilka sätt de upplever att deras sätt att lära tas i beaktning av skolorna de går på. Följande frågeställningar har formulerats för att syftet ska kunna infrias: • Hur ser gymnasielever på sitt eget lärande? • På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande efterfrågas i av skolan genomförda utvärderingar? • På vilka sätt upplever elever att deras syn på sitt eget lärande uppmärksammas i undervisningen? • På vilka sätt integreras elevers syn på sitt eget lärande i skolutvecklingsarbetet? Teori I målen för specialpedagogprogrammet står det att specialpedagogen ska arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. För att synliggöra vikten av att göra just detta kan valet av en systemteoretisk utgångspunkt motiveras. Ett systemtänkande behövs för att skapa en lärande organisation. Det är viktigt att synliggöra samband, se mönster i förändring och fokusera på helheter snarare än skilda delar. En systemstruktur beskriver relationer som påverkar beteenden och är skapad av de som ingår i en organisation eller jobbar på en skola. Metod För att kunna besvara syftet i detta arbete måste elevernas syn på sitt eget lärande lyftas och analyseras. Därför har en kvalitativ metod valts. Syftet med arbetet är inte att komma fram till en absolut sanning om hur verkligheten är beskaffad, utan synliggöra de olika sätt som eleverna upplever sitt eget lärande på. Fenomenografisk metod är en motiverad utgångspunkt då denna syftar till att undersöka hur någon upplever sin omvärld eller ett fenomen. Den vanligaste formen för datainsamling när en utgår från denna metod är genom intervjuer (Barajas, Forsberg & Wengström, 2016, 153). Intervjuerna i denna studie är halvstrukturerade och lägger tonvikt på hur informanterna upplever sitt eget lärande. Resultat Gymnasieelever både kan och vill prata om sitt lärande och uppvisar en väl utvecklad metakognitiv förmåga. Samtliga kan nämna flera strategier som de använder sig av i sitt lärande. Flertalet menar dock att de inte nödvändigtvis vet vilka strategier som är bäst lämpade för olika tillfällen. Informanterna beskriver vad det innebär att lära sig något på olika sätt, men många är överens om att det handlar om att lära inför framtiden och att det en lär sig i skolan måste kunna användas i vardagen för att kunna kallas för ”lärande”. Egen motivation och att det som ska läras sätts i ett för eleverna bekant sammanhang, anses enligt flertalet av eleverna vara centralt för att inlärning ska kunna ske. I de fall eleverna misslyckas med att lära är det enligt dem själva deras eget fel. Bristande fokus anges som huvudskäl till misslyckanden. Informanternas syn på sitt eget lärande och deras sätt att lära tar skolorna till viss del hänsyn till. Dock är det huvudsakligen enskilda lärare och klassföreståndare/mentorer som diskuterar lärande med eleverna. De utvärderingsfrågor som skolorna ber eleverna att besvara fokuserar inte på deras lärande och således missar skolledningen att på ett systematiskt sätt samla in denna kunskap. Specialpedagogiska implikationer En av specialpedagogens huvuduppgifter är att arbeta med skolutveckling ur ett helhetsperspektiv. Således är det viktigt att få med elevernas åsikter i det pedagogiska utvecklingsarbetet och samtala med elever om deras syn på lärande som ett led i att medvetandegöra dem om hur de lär sig och hur de själva kan kontrollera sitt eget lärande. Inte minst då en metakognitiv insikt leder till bättre självförtroende, vilket i sin tur kan leda till både högre motivation och bättre studieresultat. I synnerhet är denna insikt viktig för elever med inlärningssvårigheter och ADHD, en grupp som i lägre utsträckning når målen i skolan än övriga elever (Mytkowicz m.fl., 2014, 51) och således är en extra viktig grupp att arbete mot om ens uppdrag är att garantera en likvärdig utbildning för alla. Nyckelord Elever, Lärande, Metakognition, Skolutveckling, Utvärdering