Att känna in platsen : kroppslig närvaro, strategier och förståelse för landskap

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker kroppslig närvaro över tid och hur detta påverkar landskapsarkitektstudenters förståelse för landskap samt vilka strategier landskapsarkitektstudenter använder sig av för att närma sig landskap. Målet med arbetet är att genom kroppsliga undersökningar av landskap i form av platsbesök utröna ett antal begrepp och strategier som kan vägleda landskapsarkitektstudenter som använder platsbesök som en del i sin praktik. Genom upprepade platsbesök där två studenter från landskapsarkitektprogrammet vid SLU bjuds in till att utforska en given plats undersöks deltagarnas strategier, hur de tar sig an platsen och hur besöken påverkar deras förståelse för det specifika landskapet. Deltagarnas reflektioner, anteckningar och muntliga diskussioner analyseras för att extrahera vad de gör och dessa strategier kontextualiseras sedan i förhållande till arbetets teoretiska utgångspunkter. De teoretiska resonemang som har varit tongivande för arbetet ställer upp kropp och landskap i en ömsesidig relation av påverkan. Sinnesintryck och känslor lyfts som viktiga delar av kroppslig närvaro och upplevelser av landskap. En annan diskussion som förs rör förhållningssätt till det generella och det specifika samt vilken betydelse det har för landskapsarkitektens förståelse att begreppsliggöra det kontextuella och att utgå från det konceptuella för att förstå det specifika. Begreppet paktivitet introduceras som något som kan rama in både perception och sinnesintryck, platsbesök i sin helhet och en relation mellan undersökningar av landskap och gestaltning. De strategier som deltagarna i undersökningen använder relaterar till kroppen som verktyg, mottagare och arena för sinnesintryck. Deltagarna ställer frågor till platsen baserade på tidigare erfarenhet och konceptuell kunskap men även intuitiva infall och en öppenhet för det okända. De går nära platsen men observerar även på ett mer analyserande plan. Under besöken använder de sig av strategier för att uppmärksamma platsens atmosfär och de närmar sig också platsen genom gestaltning. Det som utmärker deltagarnas strategier är också att det finns en växelverkan, en pendelrörelse mellan dessa förhållningssätt: mellan närhet och distans, det konceptuella och det kontextuella och mellan undersökningar av landskap och gestaltning.