Att översätta ett avvikande språkbruk Analys av den svenska översättningen av Jonathan Safran Foers Everything is Illuminated

Sammanfattning: Denna undersökning syftar till att analysera ett avsnitt ur Everything is Illuminated, en roman av Jonathan Safran Foer, som blivit känd för sitt mycket speciella språk. Bokens huvudperson har inte engelska som modersmål, vilket leder till att boken är full av språkliga och stilistiska misstag. Det kanske mest iögonfallande med de många avvikelserna är att huvudpersonens strävan efter att tala en god engelska i många fall resulterar i en löjligt, hög stilnivå. De stilistiska avvikelserna har ofta en komisk effekt, men de kan ibland, precis som i fallen med de semantiska misstagen, ha motsatt effekt på grund av att ordens konnotationer och associationer för tankarna till bokens större teman. På detta sätt flätas komik och tragik samman och följs åt genom hela romanen. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur översättaren har handskats med de problem som uppstår i översättningen av det avvikande språkbruket. Avvikelsernas funktioner och effekter i källtexten (KT) och i måltexten (MT) kommer också att analyseras i syfte att undersöka hur dessa språkliga egenheter överförs till svenska och om deras funktioner och effekter skiljer sig från originalets. Avvikelserna har delats in i fyra grupper: grammatiska fel, semantiska misstag, avvikelser som rör stilnivå samt felaktiga idiom och kollokationer. Först gjordes en kvantitativ delundersökning för att ta reda på hur avvikelserna fördelades mellan de olika grupperna i KT och MT. Av denna framgår markanta skillnader i fördelningen av de olika feltyperna i KT och MT. De grammatiska felen i MT är till exempel mer än tre gånger så många som i KT, medan avvikelserna som rör stilnivån är mer än dubbelt så många i KT som i MT. Resultaten av den kvantitativa delundersökningen analyseras sedan ingående i avsnitten som behandlar de respektive feltyperna, med utgångspunkt i KT. Av denna analys framgår att översättaren inte har följt något direkt mönster utan har behandlat varje problem separat med textens helhet i åtanke.