Samhället vill ha hårdare straff en diskussion om upp – och nykriminalisering

Sammanfattning: Målet med denna uppsats har varit att granska syftet och skälen till den lagändring som skedde under 2010 för att generellt skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Vidare har rättspraxis granskats för att se om reformen lett till de eftersträvade resultaten. Slutligen har även en del av den kritik som finns mot regeringens argument tagits med för att visa på att långt ifrån alla är överens om att hårdare straff är det bästa sättet att sänka kriminaliteten i samhället. För att finna svaret på dessa frågor har bland annat regeringens proposition, Brottsförebyggande Rådets rapport och doktrin använts. Den informationen har lett fram till följande slutsatser. Syftet med reformen har varit att skärpa straffen för att på så sätt reflektera samhällets förändrade syn på våld. Som skäl för detta har bland annat pekats på den kunskap om psykiska effekter av våldsbrott som nu finns samt att andra brottstyper på senare tid uppkriminaliserats. Reformen har, såsom regeringen hoppats, lett till generellt längre straff för de allvarligare våldsbrotten. Vad gäller misshandelsbrotten vilka varit särskilt i fokus, har det konstaterats att straffen blivit längre samtidigt som det våld som legat till grund för domarna anses ha blivit lindrigare. Skälen för lagändringen har dock fått utstå en del kritik. Av de statliga utredningarna framgår att det inte finns någon forskning som pekar på att längre påföljder inverkar på brottsnivån i samhället. I doktrin höjs kritiska röster mot argumentet att det allmänna rättsmedvetandet kräver hårdare straff och dess användning för att motivera ny – och uppkriminaliseringar.