Surrogatmoderskap: förbjudet och oreglerat – en moralfilosofisk analys

Sammanfattning: Surrogatmoderskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn med avsikt att lämna över barnet till någon annan. I Sverige är det en otillåten form av assisterad befruktning. Förbudet är dock oreglerat och framkommer endast implicit genom GenL:s begränsade tillämpningsområde. Uppsatsen syftar till att analysera lagstiftarens förbud och argument till förbudet ur ett etiskt perspektiv. Argumentationen om surrogatmoderskap kretsar idag kring en intresseavvägning mellan barnets och surrogatmoderns intressen utifrån tre argument: människovärdesprincipen, rätten till självbestämmande och barnets bästa. Lagstiftaren menar utifrån denna intresseavvägning att surrogatmoderskap är etiskt olämpligt eftersom det är ett brott mot människovärdesprincipen och strider mot barnets bästa då det utsätter barnet för oacceptabla psykologiska risker. Uppsatsen driver tesen att en reglering, eller en legalisering, av altruistiskt surrogatmoderskap är påkallat utifrån en annan intresseavvägning där rätten till självbestämmande och barnets bästa motiverar denna inställning. För surrogatmoderns vidkommande visar uppsatsen på att rätten till självbestämmande inte bör begränsas, eftersom människovärdesprincipen inte åsidosätts och risken för exploatering av kvinnor kan motverkas genom reglering av arrangemanget. Därför möjliggör rätten till självbestämmande, för surrogatmoderns vidkommande, en reglering, eller legalisering, av altruistiskt surrogatmoderskap. För barnets vidkommande visar uppsatsen – utifrån principen om barnets bästa som ska vara vägledande i all lagstiftning som berör barn – att lagstiftningen bör anpassas efter verkligheten så som den ser ut idag. Genom att det rättsliga moderskapet och föräldraskapet vid surrogatmoderskap, i brist på en reglering av surrogatmoderskap, styrs av moderskapspresumtionen och adoptionsreglerna får barn födda av en surrogatmor sämre rättigheter än barn födda på sätt som lagstiftaren accepterar. NJA 2006 s. 505 illustrerar hur barn födda av en surrogatmor riskerar att förlora sin sociala mor. Den nya intresseavvägningen innebär därför att surrogatmoderskap bör regleras, eller legaliseras, utifrån rätten till självbestämmande och barnets bästa.