Sympatiåtgärders bristande proportionalitet - en inskränkning av den negativa föreningsrätten?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Stridsåtgärder anses vara en av grundpelarna inom svensk arbetsrätt och fungerar som ett medel att balansera ut makterna på arbetsmarknaden. Sympatiåtgärder är en typ av stridsåtgärd som regleras internationellt såväl som nationellt. Internationellt regleras sympatiåtgärder genom ILO:s konvention 87, artikel 11 i EKMR samt artikel 6 i Europeiska sociala stadgan. Nationellt är rätten till sympatiåtgärder grundlagsskyddad genom 2 kap 14 § RF. Sympatiåtgärder är endast tillåtna då de innebär stöd för en olovlig konflikt, även om kollektivavtal finns. Regleringen av negativ föreningsrätten går inte att finna uttryckligen i svensk lagstiftning men anses tillhöra Europakonventionens artikel 11. I text regleras endast den positiva föreningsrätten men genom praxis har Europadomstolen påvisat att även den negativa föreningsrätten omfattas av artikeln. Negativ föreningsrätt regleras även genom ILO:s kärnkonvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. Fackliga sympatiåtgärder och arbetsgivarens negativa föreningsrätt utgör fokusområde för uppsatsen. Syftet är att undersöka hur en arbetsgivares negativa föreningsrätt ser ut i ljuset av fackliga sympatiåtgärder och om sympatiåtgärder inskränker på en arbetsgivares negativa föreningsrätt. Även frågan om införandet av proportionalitetsprincipen på sympatiåtgärder behandlas. Två frågeställningar ligger som grund för att undersöka detta: 1. I vilken utsträckning inskränker rätten att vidta fackliga sympatiåtgärder en arbetsgivares negativa föreningsrätt? 2. Vad skulle införandet av en proportionalitetsprincip vid sympatiåtgärder få för konsekvenser? Det går att beskriva fackliga sympatiåtgärder och arbetsgivarens negativa föreningsrätt som varandras motpoler och då finna en obalans i maktfördelningen. Båda är rättigheter, men fackliga sympatiåtgärder blir ofta ett betydligt starkare medel i tider av konflikt. Med bakgrund i detta går det att konstatera att fackliga sympatiåtgärder kan inskränka på en arbetsgivares negativa föreningsrätt. Sympatiåtgärder är en grundläggande mänsklig rättighet och bör finnas kvar som ett stridsmedel att bruka i tid av konflikt. Ett införande av en proportionalitetsprincip skulle innebära att krav ställs på vidtagna fackliga sympatiåtgärder, genom införandet av principen kräver man att en åtgärd ska stå i rimlig proportion till sitt syfte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)