Demokratiarbetet på fritidshemmet : Vilka förhållningssätt och lärarstilar framkommer ur fritidshemspersonalens beskrivningar.

Sammanfattning: Denna studie undersökte fritidshemspersonalens beskrivningar av demokratiarbetet utifrån de tre principerna; påverka, ta ansvar och delta. Pihlgrens (2015) fem lärarstilar användes som analysverktyg för att kunna bidra med kunskap om fritidshemspersonalens förhållningssätt. En tematisk analys gjordes utifrån empirin för att bidra med kunskap om vilka arbetssätt och metoder som framkommer i fritidshemspersonalens demokratiarbete. Studien synliggör kopplingar som sker mellan fritidshemspersonalens arbetssätt och de olika lärarstilarna (Pihlgren, 2015). Tidigare forskning beskriver de tre demokratiska principerna som invävda i varandra. Vidare beskriver den tidigare forskningen också att de äldre elevernas önskar ökad påverkansmöjlighet och kontroll över sin fritidshemstid än de yngre eleverna. Det empiriska materialet är inhämtat, i form av intervjuer med sju respondenter som alla arbetar inom fritidshemmets verksamhet med årskurs 3 och uppåt. Resultatet synliggör att fritidshemspersonalen formar fritidshemsverksamheten efter elevernas intressen samtidigt som de ska balansera tydliga och synliga kopplingar till lärandet i Lgr 11. Arbetssättet inom demokratiarbetet präglas av aktiv fritidshemspersonal som både bygger en meningsfull fritidshemsverksamhet och utvecklar elevernas förmågor inom de tre principerna. Exempelvis genom återkommande samtal om elevernas beteende och inställningar till att delta i aktiviteter. De äldre eleverna ges ett större ansvar genom att delta i planeringen av fritidshemsverksamheten och elevernas påverkan på innehåll synliggörs medvetet för eleverna. Fritidshemsverksamheten beskrivs som anpassad efter elevgruppens behov där fritidshemspersonalens förhållningssätt medvetet inkluderar demokratiarbetet. Resultat visar att ingen enskild lärarstil är kopplad till demokratiarbetet utan istället sker en växelverkan dem emellan. Arbetslagens reflektion om deras förhållningssätt och arbetssätt inom demokratiarbete bidrar till att göra undervisningen synlig för eleverna. Resultatet synliggör avslutningsvis att arbetssätt och förhållningssätt som medvetet inkluderar eleverna i beslutsprocesser skapar en fritidshemsverksamhet som utvecklar eleverna. På så sätt tränas de tre demokratiska principerna dagligen och blir en naturlig del på fritidshemsavdelningen. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur dessa arbetssätt och förhållningssätt genomförs i praktiken på fritidshemmet samt undersöka elevernas tankar och upplevelser av demokratiarbetet.