Diskussioner om valfusk på Twitter inför riksdagsvalet 2022

Sammanfattning: I Sverige förekommer diskussioner om valfusk på sociala medier. Vid valet 2018 låg Valmyndighetens hemsida nere efter en överbelastningsattack, och fyra år senare sprids fortfarande teorier om att Valmyndigheten själva stängt ner sin hemsida för att påverka valresultatet (SvD, 2022). Twitter är en plattform där diskussioner om valfusk sker och där svensk politik diskuteras, det råder en oerhörd polarisering på plattformen kring detta ämne. I denna uppsats har vi med hjälp av en explorativ kartläggning undersökt hur förtroendet till demokratin möjligtvis kan urholkas genom att titta på förekomsten av narrativ om valfusk på Twitter, vår forskningsfråga lyder "hur och i vilken omfattning pratar man om valfusk innan, under och efter det svenska valet 2022". Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera data från Twitter som handlar om valfusk under tidsperioden 1/8-22 fram till och med den 9/10-22. Vi har delat upp datasetet i tre delar, en period innan valet, en period som sträcker sig under valveckan samt en period som är tiden efter valet fram till den 9/10-22. Vi har kombinerat den kvalitativa innehållsanalysen med en kvantitativ innehållsanalys. Där vi genom deskriptiv statistik visar på förekomsten av de olika kategorierna vi tagit fram i materialet för att på så sätt identifiera i vilken utsträckning olika narrativ om valfusk förekommer i diskussioner om svenska valet 2022 på Twitter. Vårt resultat visar att tweetsen kring valfusk skiljer sig åt beroende på vilken period under valet som undersökts. I perioden innan valet var tweets som relaterar till att valfusk sker 66,5 procent av av det analyserade materialet. Dessa siffror skiftade i perioden under valet där motstånd mot narrativ om valfusk växte och utgjorde nästan lika stor andel som de som ansåg att valfusk sker (31 respektive 40,6 procent). Efter valet identifierade vi en ny kategori av tweets som var den näst största under den perioden (30,5 procent), efter de som anser att valfusk sker i svenska val. Det var de som ansåg att tweets om valfusk hade ökat om oppositionen ej vunnit riksdagsvalet, och att det istället blivit väldigt tyst från de individer som tidigare varit högljudda om att valfusk sker i svenska val. Diskussionen om valfusk är polariserad, där det är två ytterligheter som tampas mot varandra. 50 procent av det totala antalet inlägg som analyserats handlar om att valfusk pågår eller förväntas ske i svenska val, bland dessa inlägg riktas misstro till den svenska demokratin och det svenska valsystemet. Det uttrycks ett stort missnöje och hat mot de s.k "uråldriga" statliga medieinstitutionerna som anklagas för att vara en propagandamaskin för vänsterblockets räkning. Socialdemokraterna är det parti som överlägset mest anklagas för valfusk i debatten, 94,5 procent av alla inlägg som är riktade mot ett parti är riktade mot Socialdemokraterna. De anklagas för långvarig korruption, valfusk i tidigare val, där argumentet om att Socialdemokraterna är det enda partiet som blivit dömda för valfusk i domstol är vanligt förekommande. Huruvida narrativet om valfusk förändras för de olika tidsperioderna så visar resultatet att det är en större andel inlägg som påstår att valfusk sker i Sverige innan valet jämfört med under och efter valet. I datasetet efter valet handlar istället mycket kring diskussionen om valfusk om hur valresultatet hade gått åt andra hållet så hade det varit ett gigantiskt rop om valfusk från främst Sverigedemokrater