Det blir en extra bro att bygga : Barnmorskors erfarenheter av språkbarriärer inom förlossningsvården

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för hälsa, medicin och vård

Sammanfattning: Bakgrund: Kvinnans upplevelse av personalens verbala- och ickeverbala  kommunikation under förlossningen är en avgörande faktor för deras förlossningsupplevelse. Trots det används tolk inte i lika stor utsträckning inom förlossningsvården som övrig hälso- och sjukvård. Barnmorskan ska enligt kompetensbeskrivningen ha kompetens att tillgodose patientsäker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och kontinuerlig vård.  Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av språkbarriärer med kvinnor inom förlossningsvården.  Metod: En kvalitativ design med strukturerade digitala intervjuer innehållande öppna frågor. 29 barnmorskor inkluderades i arbetet. En tematisk analys enligt Braun & Clarke genomfördes.  Resultat: Barnmorskorna menade att språkbarriärer påverkade relationen till kvinnan negativt och att det blev svårare att bygga en relation när den verbala kommunikationen brast, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Närvaro skapade bättre förutsättningar för barnmorskans lyhördhet, vilket ansågs som ett viktigt verktyg. Andra verktyg som barnmorskorna använde sig av var telefontolk, anhörigtolk, kroppsspråk, gester, Google Translate och appar. Flera av barnmorskorna uttryckte en önskan om implementering av kulturdoulor istället för tolkar.  Konklusion: Resurser som tillät barnmorskan att vara närvarande hos kvinnan samt gav utrymme för tolkanvändning sågs som bristfälliga. Flertalet barnmorskor hade erfarenhet av att det blev svårare att etablera en relation till kvinnan, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Kroppsspråk och tolk sågs som viktiga verktyg. Flertalet barnmorskor önskade implementering av kulturdoulor.  Nyckelord: Språkbarriär, barnmorska, förlossning, tolk 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)