Interimistisk fullgörelse - en förankrad rättsfigur i tysk rättspraxis

Sammanfattning: Det har kommit att bli allt vanligare att tvister löses slutgiltigt i samband med beslut om interimistiska säkerhetsåtgärder. Detta har sin grund bl.a. i att parter förliks på grundval av det interimistiska beslutet eller väljer att avstå från att gå vidare med processen. I vissa fall är emellertid situationen sådan att kärandens rättsliga anspråk aldrig kan tillgodoses om inte tvisten avgörs mycket snabbt. I syfte att närmare undersöka vilka värderingar och principer som skulle kunna rättfärdiga sådana systemfrämmande åtgärder, där i praktiken en slutgiltig dom ges på grundval av ett ofullständigt processmaterial, har en ingående studie gjorts av tysk interimistisk fullgörelse. Som huvudregel anses interimistiska fullgörelser i Tyskland liksom i Sverige vara otillåtna. I Tyskland har emellertid i praxis utvecklats en rättsfigur, die Befriedigungsverfügung, som tillhandahåller en möjlighet till interimistiska avgöranden i speciella fall där ett snabbt avgörande är nödvändigt för att käranden överhuvudtaget skall kunna komma till sin rätt. Genom rättsutveckling och doktrin har ett relativt handfast system utvecklats för i vilka situationer interimistisk fullgörelse skall anses vara legitimerad inom ramen för civilprocessuella säkerhetsåtgärder. Den tyska lagstiftningen för civilprocessuella säkerhetsåtgärder påminner till stor del om den svenska, som emellertid inte har en lika rikt utvecklad praxis och doktrin inom området för interimistiska fullgörelser. Enligt tysk praxis krävs att man kan göra sannolikt att man har ett rättsligt anspråk på någon form av fullgörelse från svarandens sida. Därutöver måste käranden göra sannolikt att det finns en säkringsgrund, innebärandes att åtgärden är absolut nödvändig för att käranden skall komma till sin rätt samt att någon mildare åtgärd inte är möjlig. Vid den bedömningen görs en intresseavvägning mellan parterna där den skada som svaranden skulle drabbas av på grund av åtgärden ställs i relation till den skada käranden skulle drabbas av om inte åtgärden beviljas. Vid intresseavvägningen får en prognos av hur rättsfrågan kommer att bedömas i huvudprocessen ett stort utrymme. Som jämförelsematerial har en översiktlig undersökning av engelsk rätt på området genomförts. Interimistisk fullgörelse enligt engelsk rätt är uppbyggt kring motsvarande kriterier men tillvägagångssättet vid prövningen skiljer sig åt. I arbetet presenteras även ett förslag på hur ett tyskt alternativt summariskt förfarande skulle kunna se ut. Förslaget, som har lagts fram av tyska auktoriteter inom området för civilprocessuella säkerhetsåtgärder, baseras på den tyska rättsutvecklingen avseende interimistisk fullgörelse samt studier som gjorts av japansk, nederländsk och fransk rätt inom samma rättsområde. Av förslaget som refereras i uppsatsen framgår att ett alternativt summariskt förfarande skulle vara möjligt. Prövningen i sådana fall skulle vara muntlig och göras av en eller flera erfarna domare som åtnjuter respekt. För att en åtgärd skall beviljas vid en sådan process skulle dock krävas att rättsläget avseende tvistefrågan är entydigt. En särskild instans som tillhandahåller snabba avgöranden är därför enligt denna studie inte ändamålsenlig i sådana situationer där rättsläget inte helt kan klarläggas i ett summariskt säkerhetsåtgärdsförfarande. För sådana situationer skulle således civilprocessuella säkerhetsåtgärder även fortsättningsvis vara ett lämpligare instrument.