Den etniska identitetskrisen : En kvalitativ studie om hur unga vuxna med utländsk bakgrund uppfattar och hanterar sin etnicitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen; Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)