Kroppsaktivism i sociala medier : En studie om individers förhållningssätt till ideal i instagramflöden

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Medie- och Informationsteknik; Linköpings universitet/Tekniska fakulteten

Författare: Josefine Berggren; Kristina Hagstedt; [2022]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Publicering på sociala medier är ett vanligt förekommande fenomen, det är något som många unga gör dagligen. Genom publicering på sociala medier delar individer med sig av sitt vardagsliv, arbetsliv alternativt arbetar aktivt med marknadsföring av sig själv eller företag. Beroende på vad individer publicerar förekommer positiva eller negativa konsekvenser, det kan påverka individens syn vid exponering av materialet.Studien syftar till att undersöka hur målgruppen, kvinnor och män i åldern 20-34 år, uppfattar kroppsideal och påverkas av dessa ideal beroende på hur kroppar framställs på sociala medier. Det undersökta materialet baseras i grunden på hur unga människor förhåller sig till ideal på sociala medier, vad de anser vara sanningsenligt och vilken uppfattning de får av en individ baserat på hur individen väljer att framställa sig själv. Ett ämne som tas upp under studiens utveckling är ansvar gällande publicering på sociala medier, det har kommit att uppmärksammats mer i samband med utvecklingen av influencers. Fri publicering benämns i samband med ansvar, en problematisk utgångspunkt yttras kring ämnet och den påverkan det kan ha på individerna som utsätts för detta.Forskningsfrågorna har besvarats genom att utföra semistrukturerade intervjuer, undersöka teorier inom bildanalys, ideologi samt kultur. Resultatet av studien kan sammanfattas till att de korresponderande respondenterna inte förhåller sig till ideal på samma sätt som samhället framställs förhålla sig till ideal, visuel retorik och semiotik sammanträder i enlighet med avsändarbudskapet men är beroende på vetskap om avsändaren och att fri publicering över sociala medier bör fortsätta med begränsningar kring ålder.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor och män i åldrarna 20-34 år. En inledande förstudie har genomförts med hjälp av en enkät, som sedan låg till grund för arbetet och haft vidare inflytande på studiens syfte och format materialet för intervjuerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)