Optimering av tanninextraktion : extraktion av polyfenoler från tallbark

Sammanfattning: Varje år produceras cirka 1 miljon ton slam i de svenska reningsverken. I slammet ackumuleras oönskade metaller och organiska ämnen. För att avvattna och skilja slammet från avloppsvattnet och effektivisera transporten till deponi eller åkermark som gödsel används ett flocknings-/koaguleringsmedel. Vanligtvis används den syntetiska polymeren polyakrylamid vid slamflockning. Polymeren bryts dock ner långsamt eller inte alls i naturen vilket kan bidra till en ackumulation i marken. Tanniner extraherat från bark har visat liknande egenskaper, kommersiella flockningsprodukter finns men tillverkas utomlands och då främst från akacia. Intresse finns att utvärdera möjligheterna att extrahera tanniner från, inhemska trädslag för senare användning mot avloppsslam och som retentionsmedel inom massaindustrin inom Sverige. Då varje trädslag är unikt krävs olika förhållanden för optimal extraktion, därför behövs en metod som utvärderar vilka faktorer som påverkar tanninutfallet på inhemska trädslag. Syftet med detta examensarbete blir därav att kontrollera vilken inverkan de tre faktorerna temperatur, bark/liter lösningsmedel (TS-halt) och fraktionsstorlek har på extraktionsutfallet på trädslaget tall (Pinus sylvestris). Tanninerna extraherades genom att barken, under omrörning, fick ligga i en 8-procentig natriumkarbonatlösning. De tre faktorernas värden varierade mellan försöken och prover togs efter 4, 8, 16, 32 och 64 minuter. Mängden fenoler kontrollerades med hjälp av en fotospektrometer. Resultatet visade att alla tre faktorerna hade en signifikant inverkan på extraktionsutfallet. Ökad temperatur och bark/liter lösningsmedel hade positiv korrelation med extraktionsutbytet medan ökad fraktionsstorlek visade negativ korrelation. Under studien uppnåddes inget optimalt förhållande för maximerat extraktionsutfall men det visade att framgångsrik extraktion av tanniner från inhemskt trädslag är möjlig.