Då föddes barnen : En statistisk studie om födelseintervall på 1800-talet i Skellefteå

Sammanfattning: Kyrkböcker är en viktig källa till information om hur olika levnads förhållanden såg ut i Sverige förr i tiden. Idag finns information lagrat om Sveriges befolkning som sträcker sig så långt som 400 år bakåt  i tiden. Datamaterialet som används i denna uppsats kommer från den Demografiska databasen vid Umeå universitet och innehåller information om kvinnors livsförhållanden under 1800-talets Skellefteå. Uppsatsens syfte är att förklara intervallängden mellan två födslar från en och samma moder genom att använda sig av överlevnadsanalys och Cox regression. Vidare har två Cox regressions-­‐grundmodeller tagits fram. Skillnaden mellan modellerna är hur tidsintervallet bestäms. Den ena modellen tar hänsyn till intervallängden mellan två födslar  och den andra tar hänsyn till moderns ålder vid varje födsel. I huvudsak har tiden mellan två födslar analyseras mellan de olika pariteterna för sig. Det är svårt att jämföra de två modellerna då proportionalitetsantagandet för den ena modellen inte är uppfyllt och måste därför tolkas med försiktighet. Det visade sig att amning förlänger tiden till nästa födsel för samtliga pariteter jämfört med en moder som inte ammar. Även faderns samhällsklass kan ha betydelse för tiden mellan två födslar, men detta framgår inte lika tydligt.